Vi som jobbar med PR får ibland höra att ett varumärke bara behöver vara känt i sin målgrupp, inte utanför den. Men att marknadsföra produkten alltför snävt riskerar att göra dig ointressant även för målgruppen, vilket beror på att de flesta möjliga köpare behöver förankra sina inköpsbeslut i en större grupp. Då är det en stor fördel om varumärket är känt sedan tidigare.

Det här blir särskilt aktuellt när vi pratar om sociala medier. De flesta varumärken har svårt att organiskt locka stora grupper att följa dem på Facebook och utan betald annonsering är det nästan omöjligt. Det går alltså att välja mellan att betala sig in eller att bara rikta sig till en väldigt smal grupp och även annonseringen går ju rikta väldigt snävt på sociala medier. Samma diskussion dyker upp när vi diskuterar hur breda medier vi behöver synas i. Stora medier har breda målgrupper, och därför kan det uppfattas som de inte passar för varumärket.

Men hur snävt ska PR-arbetet vara? Tänk så här: En biltillverkare som bara riktar in sin marknadsföring på den enda bilintresserade i en familj glömmer bort att själva inköpet påverkar alla i familjen. Sannolikt är det också flera som ska använda bilen, och då är också flera inblandade i köpbeslutet. Känns det tryggare för den som inte känner till marknaden så bra att köpa en Volvo eller en bil från ett okänt varumärke?

Det här gäller även för B2B. Det är lättare för en IT-chef att beställa från IBM än från en okänd leverantör. Detta är inte minst tydligt efter att IBM även blivit kända som Transportstyrelsens leverantör – men jag tror få trots detta skulle tveka att anlita dem. De har ett skydd i sitt sedan decennier inarbetade varumärke.

Så vad gör kännedom för nytta? Bland konsumenter är varumärket du väljer ofta en fråga om vem du är, snarare om produkten. Då är det väldigt viktigt att omgivningen känner till signalen du skickar ut, annars blir den meningslös. Förvånansvärt mycket av detta går igen även i B2B.

Samtidigt finns det gränser för hur känd man behöver vara. En produkt som vänder sig till företag behöver vara känd hos människor i flera funktioner i företaget, men kanske inte bland privatpersoner. Säljer du dyr konsumentelektronik är de mest teknikfientliga grupperna inte intressanta. I värsta fall blir de bara mer fientliga när de påminns om er dyra teknik. Även om de ingår i samma hushåll som den som köper produkten så kommer de inte lägga sig i valet av varumärke.

Slutsatsen? När du väljer hur bred din PR ska vara behöver du först tänka igenom vilka som påverkar köpbeslutet och hur. Vi hjälper gärna till med det valet.
 

Visa hela inlägget »

Nya adressen är Kronobergsgatan 49. Även denna gång blir vi alltså Kungsholmen trogna. 

Epoken på Sankt Eriksgatan är slut, men flytten går bara ett kvarter. Utsikten mot Kungsholms strand och kanalen finns kvar! 

Flytten går 1 september och den fullständiga post- och besöksadressen är:

Agera PR
Kronobergsgatan 49
112 33 Stockholm

Visa hela inlägget »

Stockholm

Även en PR-byrå behöver ta semester! Vi önskar därför glad sommar och ber om förståelse för att vi kan vara svårare än vanligt att nå.

Men är det mediekris så är det, och kontakta då vänligen Michael Falk på tel. 073-397 46 55. 

Visa hela inlägget »

Stockholm 2017-06-26
PR och marknadsföring riskerar att få ett sämre rykte, och det är Donald Trumps fel. Det kanske låter som ett drastiskt påstående, men faktum är att Vita husets påhittade nyheter och felaktiga fakta undergräver ryktet för alla PR-proffs överallt. Vita husets PR-ansvariga är med största sannolikhet världens mest publika kommunikatörer. Problemet är att dessa idag inte bara slirar lite på sanningen, utan de är helt enkelt charlataner.

Men påverkar det Visa huset gör verkligen företag och andra organisationer som vill använda PR i Sverige för nå ut med sitt budskap? Kan det till och med påverka hur väl en PR-byrå i Stockholm fungerar?

Svaret är ja, eftersom förtroendet för vår verksamhet undergrävs. Det har så klart alltid funnits de som tror all marknadsföring är lurendrejeri, men vi som arbetar i branschen vet att verkligheten ser annorlunda ut. Jag har faktiskt aldrig råkat på någon PR-konsult som hittar på något över huvud taget. Visst förstärks fördelarna med det vi kommunicerar, men frågan ”kan vi verkligen stå för det vi säger?” är mycket, mycket vanlig inom PR. Vi vet att det vi påstår granskas. Vi agerar därefter.

Tyvärr så sprider Vita husets uppenbara och taffliga propaganda ett dåligt rykte som drabbar alla som arbetar med att marknadsföra något, vad som helst. Alldeles särskilt drabbar det oss som arbetar med PR och sociala medier, eftersom det är de kanaler som även Vita huset jobbar med. Effekten blir ett ökat misstroende för alla som vill förmedla ett budskap. Samhällets hela informationsflöde undergrävs i förlängningen.

Så sommarens blogginlägg från PR-byrån är tyvärr negativt. Och avslutas med en uppmaning till alla som kommunicerar att tänka efter lite extra, för tyvärr kommer allt ni kommunicerar att granskas mer än vad som är rimligt. Detta är den naturliga följden av ett ökat misstroende.

Visa hela inlägget »

Stockholm 2017-05-31

Ibland kan en PR-byrå lyckas så bra med sina kunders sociala medier att det verkar som att hela Sverige pratar om våra kunder. Eller så får vi till en riktig drömpublicering, kanske en artikel som prisar ett företags produkter i någon av de största medierna. Men hur vet vi att detta får försäljningen att öka?

Trots att vi får tillgång till allt mer data så är det en utmaning att veta var försäljningen kommer från. Visst driver sociala medier kännedomen och engagemang, och social selling är viktigt för B2B eller större konsumentköp. Absolut är det så att publicitet i stora medier driver mycket trafik till företagets mediekanaler och webbplats.

Så om målet är att öka synligheten är det inte svårt att mäta framgång. Såväl digital kommunikation som PR brukar dessutom vara bra metoder för att uppnå detta och att motivera kostnaden utifrån synlighet borde kanske egentligen räcka.

Men om det är försäljningen som ska mätas så är det inte så enkelt att visa vad som orsakade vad. Visst går det att få fram leads genom bra kommunikation, men idag handlar försäljning om så mycket mer. Säljprocessen för dyrare produkter, såväl till konsumenter som B2B, pågår ofta under lång tid och en stor del av den sker utan att någon utanför köparens allra snävaste grupp får veta något.

Digital kommunikation och PR kan vara till hjälp i flera olika delar av säljprocessen, men trots alla påståenden vi ser därute så är social selling svårt att räkna hem. I alla fall om vi enbart utgår från de fåtal fall där en köpare skriver ”nu tänker jag köpa” på Facebook eller genom att tracka en person till e-handelsidan.

Detta gör att PR och sociala medier främst ska ses som marknadsföringsverktyg som påverkar långsiktigt. Men samtidigt ska en PR-byrå alltid kunna svara på hur det de gör just nu är tänkt att påverka försäljningen.  

Visa hela inlägget »

Stockholm 2017-04-28
Företag som vänder sig till en PR-byrå kan ha väldigt olika förväntningar om vad vi egentligen sysslar med. Därför kan en enkel beskrivning av vad som är de olika beståndsdelarna för PR år 2017 vara på sin plats. Beskrivningen omfattar faktiskt bara fyra punkter:

1. Förtjänad media. Det här är vad många tänker på i fråga om PR, nämligen medierelationer. Det handlar om att ta fram ett material som övertygar en redaktör för en tidning att skriva en artikel om vår uppdragsgivare, helt enkelt.

2.Social media/delad media. Varför ”delad”? Jo, det handlar om att man delar saker och det handlar om att detta är medier där alla deltagare delar såväl konsumtion som produktion.

3.Betald media, det vill säga medieutrymme som vi betalar för. För en PR-byrå handlar det då inte om de snygga affischtavlor som du hellre anlitar en reklambyrå för att formge. PR-byråer är bättre på redaktionellt, trovärdigt, sponsrat content i medier och bloggar.

4.Ägd media. Det här kallas ibland även content marketing, och innebär att vi tar fram innehållet för företagets egna kanaler, som webbplats och nyhetsbrev.

Vi skulle även kunna prata om annat, som influencers, det vill säga samarbeten med personer som påverkar. Eller events för bransch och beslutsfattare. Eller… Nej, för enkelhetens skull avslutar vi där.

Fast detta är förstås bara en beskrivning av våra praktiska tjänster, och innan vi börjar jobba med det behöver vi ställa den viktiga frågan: ”Vilka vill ni påverka på vilket sätt?”. Den strategi som blir svaret är det som en PR-byrå kanske är allra bäst på.

Visa hela inlägget »

Stockholm 2017-03-17

Skapa en känsla av att vara
speciell. Där har du svaret.

PR är ett effektivt sätt att förmedla känslan av och argument för att en produkt eller ett varumärke är alldeles speciellt bra. Dessutom, om det sker via traditionella medier, med en journalist som genom sin underskrift signalerar att argumenten stämmer.

Vi vill ju köpa en produkt när vi uppfattar funktionerna som speciella, eller också är det känslorna den väcker eller till och med för att du tror den ska förändra ditt liv.  Funktioner är ett exempel på något som i och för sig kan beskrivas genom ett produktblad, men de kan göras särskilt levande om du även visar hur smarta de är, hur mycket de underlättar, hur långt före alla andra du är när du köper dem.

Allt det här är sådant som annonser ofta berättar – men där övertygar de inte. Därför att avsändaren saknar trovärdighet. Sådan trovärdighet finns i stället i medierna och även i sociala medier i viss utsträckning. I det senare fallet är det dock inte journalister och experter utan andra konsumenter som står för trovärdigheten. Andra som är som jag köper det här, och då kan jag också göra det.

Vad är motsatsen då? Jo, ett exempel på ett tillfälle när PR faktiskt inte fungerar särskilt bra är när det handlar om att försöka sälja en produkt som inte har någon särskild fördel. Den är som alla andra bara. För allt kanske går att sälja med mördande reklam, men definitivt inte med mördande PR. Vem gör en tumme upp på sociala medier för Colgate, när skillnaderna mot Pepsodent inte verkar spela någon roll?

Visa hela inlägget »

Alla PR-byråer ger nog ibland rådet att undvika att säga ”ingen kommentar” som svar på en journalistfråga. Men varför egentligen? Det finns en rad goda skäl, varav ett par av de viktigaste är:

1.       För att du missar chansen att få ut ditt budskap. Resten av intervjun riskerar att handla om att journalisten försöker ta reda på var exakt gränsen för det som du inte vill kommentera går. I stället för att du får prata om som faktiskt

2.       För att du verkar dölja något. Ja, det är väl till och med uppenbart att du inte vill berätta allt du vet, för annars skulle du väl säga att du inte vet svaret på frågan. Om du har legitima skäl att inte vilja svara vore det så klart bättre att förklara vilka de är?

3.       Det får dig att verka inkompetent. För numera vet alla att ingen förväntas säga ”ingen kommentar”, och du framstår som den sista som inte fått reda på det.

Men det finns faktiskt också tillfällen när det är bäst att inte alls svara på en journalistfråga. Hör gärna av dig om du är intresserad att diskutera mer om detta.

Visa hela inlägget »

Stockholm

Fejknyheter kanske framstår som nytt, men är väl egentligen en uppdaterad version av gammal klassisk propaganda. De är ett stort hot mot journalistiken, och antagligen är de dessutom ett lika stort hot mot PR-byråer.

PR bygger på att det finns källor som det går att lita på, så ingen vinner på att fejknyheterna tar över. Förutom de intressen som står bakom dem, vill säga.

Eftersom felaktiga nyheter funnits i hundratals år så finns det också mycket forskning och kunskap om dem. Riktig kunskap alltså, ingen fejk.

Det finns fyra saker som måste vara uppfyllda för att fejknyheter ska kunna påverka någon (not finns längre ner):


1. Är informationen i den kompatibel med det jag redan tror?

När vi hör något nytt så gör vi en bedömning utifrån vad vi redan accepterat sedan tidigare. När informationen stämmer med vad vi redan tror så känns den mer positiv, mer ”rätt”. Forskare menar till och med att den är enklare för vår hjärna att processa.

Vad händer då när vi accepterat något som inte stämmer? Jo, allt som i för hög grad motsäger detta riskerar att bli bedömt som felaktigt.


2. Finns det motsägelser i informationen?

Information är bara trovärdig om den saknar inre motsägelser. Den måste på ett trovärdigt sätt beskriva hur människor tänker och agerar, för att kunna övertyga.


3. Kommer informationen från en trovärdig källa?

Det är inte alltid som man har tid och möjlighet att bedöma ny information, och då är det en genväg att i stället bedöma källans trovärdighet. Dock ska det sägas att detta uppenbarligen inte är den viktigaste punkten, vilket till exempel visades i en studie där klimatskeptiska budskap som uppgavs komma från Exxon av läsare bedömdes som lika trovärdiga som när de kom från en mer neutral källa.


4. Tror andra på informationen?

Information som man känner igen är mer trovärdig, vilket gör att repetition av ett budskap är en effektiv metod för att övertyga.

Att formulera budskap så att det framstår som om det finns konsensus för dem kan vara effektivt. En studie i Australien visade till exempel att människor som har främlingsfientliga åsikter där ofta tror att en större andel av befolkningen har liknande åsikter än vad som i själva verket är fallet.


Vad blir då slutsatsen från detta? Jo, att fejknyheter fungerar som all annan kommunikation som finns där ute. Den som vill motverka den måste använda samma mekanismer. För att till exempel övertyga en Trumpanhängare om att muslimer inte är livsfarliga måste du alltså anknyta till det som de redan tror, bygga upp din trovärdighet som källa och se till att visa att informationen du ger i själva verket redan är något som alla vet.


Källa: Stephen Lewandowsky et al (2012) ”Misinformation and Its Correction: Continued Influence and Successful Debiasing” i Psychological Science in the Public Interest

Visa hela inlägget »

Stockholm 2016-11-30

Är all PR bra PR? Nej, säkert inte. Men det är möjligt att en produkt kan associeras med olika negativa värden - och ändå få en ökad försäljning. Orsaken är att det finns negativa värden som vi tror är nödvändiga för att åstadkomma det som vi verkligen vill ha.

Ett exempel är resor där strapatser ingår som en del i resan. Dessa gör antagligen att upplevelsen känns mer genuin och det jobbiga blir ett sätt att få en större upplevelse.

Och ett annat exempel är löpartävlingar, där det inte längre är tillräckligt ansträngande att springa ett maraton utan trenden är att antingen springa ännu längre, alltså ett ultramaraton, eller att möta olika former av hinder under vägen.

Ett tredje exempel är läkemedel, där det visat sig att piller som ser konstiga eller rent otäcka ut i själva verket fungerar bättre. De ökar förväntningarna och därmed effekten, eller i alla fall placeboeffekten.

Marknadsförare har så klart länge använt den här kunskapen för sin PR och för att öka försäljningen av alla kategorier av produkter. Enligt blindtester tycker de flesta att Red Bull smakar illa, sämre än andra drycker. Det skulle vara enkelt att ge den en bättre smak, men då skulle vi kanske inte längre tro att drycken gör oss piggare. Då skulle den sälja sämre.

Det finns andra sätt som vanligtvis negativa aspekter av marknadsföringen kan leda till något bra. Ta till exempel den undersökning som kom fram till att en negativ bokrecension i New York Times ledde till ökad försäljning – under förutsättning att författaren var okänd sedan tidigare. Samtidigt kom man fram till att ett välkänt varumärke, eller i det här fallet författare, som fick en negativ recension också såg en minskad bokförsäljning. Det här handlar så klart om att New York Times har ett stort genomslag och recensionen ledde till att den okända boken och författaren uppmärksammades mycket bredare än den annars gjorts. Kännedom var viktigare än bedömningen av produkten, helt enkelt.

Så sammanfattningsvis kan dålig PR ibland vara bra PR, men huvudregeln gäller fortfarande: Dålig publicitet är inte bra, och positiv publicitet kan rädda dem som i ett senare skede råkar ut för kritik.
Som ett experiment: Vad förknippar du med Vattenfall och vad förknippar du med Telia? I det första exemplet gissar jag att du tänkte ”smutsig kol” eller kanske ”förlustaffärer”, vilket beror på att de inte stod för något särskilt - tills de hamnade i skottgluggen. I fråga om Telia tror jag att de flesta inte i första hand tänker ”skumma affärer i Centralasien” utan i stället går associationerna mer mot telefonabonnemang. Vilket med största sannolikhet har att göra med att de har ett varumärke som är väl inarbetat.

Ett bättre slagord att upprepa är: Bra PR är alltid bra PR. 

 

Visa hela inlägget »

Stockholm 2016-10-31

Bra PR handlar mycket om vad vi gör i sociala medier. Men utvecklingen i sociala medier går fort, och ibland sprids åsikter som ”Twitter dör!” eller ”Unga använder inte Facebook längre!”

Som motvikt mot det där kan ISS senaste statistik om hur sociala medier används i Sverige funka bra.

Det visar sig där att Facebook fortfarande är det mest populära mediet, och användningen ökar fortfarande i samtliga åldersgrupper över 16 år. Så visst, om målgruppen är barn och tonåringar så ser ökningen för Snapchat intressant ut. Bland de som är 16-25 år är det däremot 94 procent av befolkningen som använder Facebook.

Twitter tappar mycket riktigt, men fortfarande är det en viktig kanal för politik och samhällsfrågor. Det är ändå intressant att det faktiskt är första gången som någon av de större kanalerna backar över huvud taget.

Efter Facebook, som idag används regelbundet av 71 procent av svenskarna, så är det Instagram som är mest populärt (44 %) och därefter LinkedIn (26 %) och Snapchat (25 %).

PR verkar med andra ord även i fortsättningen få öka fokusen på sociala medier.

Visa hela inlägget »

Stockholm 2016-09-30

PR går ut på att skapa en positiv bild av ett företag, organisation eller person. Men ibland är det svårt nog att se till att varumärket ens uppfattas hyfsat neutralt. Många förvärrar dessutom situationen genom att de använder fel metoder i sin kommunikation.

Dessutom kan tyvärr vilket varumärke som helst börja uppfattas negativt. Visst kan det handla om att man gjort något dåligt och borde vetat bättre, men ibland är det nog bara otur som gör att strålkastarljuset råkar hamna just där det hamnar.

Ryggmärgsreflexen är ofta att förneka och argumentera emot. Problemet är att detta ger motsatt effekt, det vill säga att den negativa och kanske helt felaktiga bilden förstärks ännu mer. Just repetitionen av associationen, till exempel mellan en snabbmatskedja och övervikt, gör att den uppfattas som mer sann.

Därför ska snabbmatskedjan inte gå ut och säga något i stil med ”vår mat orsakar minsann inte övervikt”, förutom att de så klart ska svara på direkta frågor och ha information på sin hemsida för de som undrar.

Vilka PR-metoder kan då i stället skapa en mer positiv bild av ett varumärke på dekis? Framför allt ska man kommunicera om det man vill varumärket faktiskt ska associeras med. Det går inte att radera bilden av att Telia har skumma affärer i diktaturer och att Volkswagen fuskar med bränsleförbrukningen, men man kan se till att dessa varumärken också associeras med positiva saker. Upprepas det tillräckligt ofta så är det sådant målgruppen tänker på när de tänker varumärket.

IKEA hade till exempel fördelen att uppfattas mycket positivt redan innan Kamprads ungdomliga nazistvurm uppdagades. Med hjälp av de positiva associationer som var etablerade kunde IKEA koncentrera sig på att försöka minimera skadan. Genom de klassiska PR-verktygen: Ge tydliga svar från början och visa hur man ska göra för att det inte upprepas. Förtroendet för IKEA fanns där redan och därför trodde många att företaget i grund och botten var reko.

Men så här snyggt går det inte alltid till. När en PR-byrå blir kontaktad är det tyvärr ofta för sent. Kommunikationsansvariga känner att fel bild har satt sig, kanske i samband med ett granskande reportage eller bara genom att fokus om och om igen hamnar på fel aspekter – inte de som man vill kommunicera.  Den felaktiga bilden har alltså redan blivit etablerad. Då är det inte bara svårare, inte bara dubbelt så svårt, utan flera gånger så svårt att ändra den som om man börjat med en mer neutral situation.

Visa hela inlägget »

Stockholm 2016-08-31

Hur kan ett varumärke haka på en framgångshistoria som Pokémon Go och använda den för sin PR? Vi har sett exempel på hur det kan gå till, som att Comhem i Stockholm satt upp ett gratis trådlöst nätverk och mobilladdare vid ett Pokestop där många spelare samlas. Caféer och butiker som finns nära Pokestops har gett Pokemonspelare särskilda erbjudanden.

Samtidigt som det går att tänka sig många kreativa idéer, så är nog den viktigaste lärdomen från det som hänt att det gäller att vara snabb att hänga med när en PR-möjlighet uppstår. Nu är det kanske redan för sent att göra Pokémon Go till en PR-framgång. Den explosionsartade tillväxten som satte igång vid lanseringen - eller redan före lanseringen i Sverige faktiskt - är nog redan förbi. Nu finns det bara stagnation kvar. 

Men en ny app som bygger på augmented reality kommer säkert snart, eller så utvecklas Pokémon Go i en ny version som lockar ännu fler! En social dimension i appen skulle till exempel göra den mer hållbar. 

Visa hela inlägget »

Stockholm 2016-01-28

Hur skulle vi göra PR för en ny glass? Svar: Vi skulle skapa nyheter om den! Varför? För att en produkt som är ny för kunden vinner särskilt mycket på bra PR. Att göra traditionell reklam för en ny produkt eller för ett nytt varumärke kräver stora resurser för att nå fram, men att väcka uppmärksamhet med PR är betydligt billigare – och mer effektivt.

Orsaken är att budskapet om en ny glass främst ska skapa ett intresse och få konsumenten att prova den. Om PR-arbetet leder till artiklar som säger att en produkt är ny, cool, rolig och bra så är det många som fler som tror på det än när de hör samma sak genom betald reklam. Hur ofta brukar du själv prova en ny produkt därför att du sett reklam om den?

Även äldre varumärken kan förstås behöva få nya kunder att prova på att använda produkten. Skillnaden är att det för redan etablerade varumärken ibland i stället är mer intressant att satsa på att öka lojaliteten hos existerande kunder.

Detta gör också att sidor och grupper på sociala medier inte i första läget är viktiga för nya varumärken. De som vänder sig till ett varumärkes sidor på Facebook och Instagram gör det för att de redan är intresserade och sannolikt redan är kunder. Därför är detta en bra metod att fånga upp lojala kunder och göra dem ännu mer lojala genom att man riktar information och kampanjer till dem.

Ett exempel som illustrerar den här avvägningen mellan nya och gamla kunder är Pepsi. Företaget satsade stort på sociala medier för några år sedan och samtidigt drog de ner på investeringarna i reklam och PR. Problemet var att de som vill följa Pepsi på Facebook är de som redan älskar produkterna. Tillväxten i försäljningen fanns inte där, utan bland de som väljer andra företags produkter. Pepsi har därför efter några tuffa år nu återgått till traditionell reklam och PR.

Slutsatsen blir därför att PR behöver vara den främsta marknadsföringsmetoden för den som vill växa eller som har en produkt som är okänd, även om den bara är okänd för vissa segment av marknaden. De företag som enbart vill behålla existerande kunder kan däremot kanske klara sig utan.  

Visa hela inlägget »

Stockholm 2016-05-26

SABRE Awards EMEA 2016, ett av de viktigaste priserna för PR-byråer, delades ut igår. En av vinnarna var Arubas kampanj för #GenMobile som fick en gyllene SABRE inom hardware technology. Agera PR har drivit kampanjens svenska del i samarbete med WE Communications. 

Kampanjen är en PR-kampanj om Aruba och hur trådlösa nätverk används av dagens medarbetare, som allt mer blivit en mobil generation. I Sverige har kampanjen drivits i medier och sociala medier av PR-konsulter på Agera PR.

Visa hela inlägget »

Stockholm

Idag är marknadsförare av goda skäl rädda för reklamblockerare. Deras dyra reklamkampanj sorteras bort innan den ens visats, och hur ska de då synas för målgruppen? Lösningen är PR.

Egentligen kanske marknadsförare snarare borde vara nöjda. Reklamblockerare används sannolikt av de som ser reklamen som mindre användbar eller direkt störande. I många fall är detta inte målgruppen.

I stället skulle marknadsförare kunna tänka att marknadsföringen måste bli ännu mer relevant. Ingen blockerar det som är relevant.

Relevanta budskap förmedlas dock sällan genom reklam, utan snarare genom redaktionellt material. Det är därför PR som är räddningen för den reklamblockerade marknadsföraren. Den enda marknadsföringen som verkligen når fram är det innehåll som faktiskt är intressant för målgruppen. Bara det intressanta når in i en bra tidning. Trovärdigheten i det redaktionella innehållet gör det extra intressant.

Läsaren är också en vinnare. Reklamblockerarna är ett svar på att medierna lagt in för många annonser som stör läsandet. Medierna tvingas nu snygga till sina webbplatser så att deras texter hamnar i centrum igen – inte reklamen.

Visa hela inlägget »

Stockholm

Agera PR har under ett år varit PR-byrå för ett EU-finansierat projekt för att marknadsföra polska och europeiska bär i Sverige.

I Polen är bär- och fruktodling och det handlar en växande bransch. Med hjälp av EU-medel satsar landet nu på att få sin marknad att växa ytterligare och Sverige har valts ut som en marknad där det finns potential. Agera PR stödjer arbetet genom PR i Sverige.  

- Att äta färska bär är en trend som allt fler hälsomedvetna tar till sig. Vi arbetar nu med att sprida kunskap om alla de nyttiga ämnen som finns i bär. Vi kommunicerar med konsumenter såväl som med grossister och handeln, säger Michael Falk, vd på Agera PR.

PR-projektet genomförs parallellt i flera länder runt om i Europa och samordnas av en av Polens största PR-byråer. 

Visa hela inlägget »

Stockholm 2015-12-07

Content har blivit en allt större del av vad PR-byråerna gör. Integrerat med medierelationer, sociala medier och webb blir PR mer effektivt. Senaste åren har även native advertising börjat smyga sig in på PR-byråer, säkert eftersom vårt arbetssätt funkar bra i det här sammanhanget.

För att native advertising ska lyckas ska den berätta en historia som passar avsändaren, men det är också viktigt att storyn passar med artiklarna som publiceras runt omkring. Känns ämnet och tilltalet relevant för besökarna på sidan? En native som talar till publiken på det sätt som de är vana vid på just det nätmediet kommer bli läst, uppskattad och delad.

De som är experter på detta är de som skriver för webbplatsen, det vill säga journalister. Man kan också säga att en native ad ska vara lika redaktionell som journalisternas artiklar, och därför kallas native advertising ibland också redaktionell annonsering.

Den redaktionella vinkeln och tonen är förstås just det som PR-byråer oftast försöker skapa i allt sitt material. När vi sätter ihop våra pressmeddelanden eller debattartiklar eftersträvar vi att låta som en journalist – fast med vår kunds intressen i åtanke. Därför är PR-byråer bra på native ads. 

Visa hela inlägget »

Stockholm 2015-11-16

Företags PR-byråer blir allt viktigare för krisplaneringen. Till stor del på grund av att en kris allt oftare tar fart i sociala medier eller efter en artikel i media. Följderna syns snabbt och på oväntade sätt, och behöver bemötas av PR-specialister. Vilka faktorer gör att vissa företag lyckas så väl i fråga om kriser?

De som lyckas bäst är självklart de som aldrig hamnade i en kris från början. När företaget redan befinner sig mitt i stormen finns det visserligen beprövade metoder men de lindrar snarare än löser problemet. Bättre då att använda de verktyg som finns att tillgå för att se till att en kris aldrig blir av. Här är PR-byråns rekommendation:

1. Tänk igenom vilka kriser som kan uppstå för just ert företag – men gör det med hjälp utifrån.
De enklaste kriserna att hantera har företag ofta planerat för, som till exempel en brand eller fel på en produkt. Det finns dock betydligt svårare kriser, och de har gemensamt att de är svåra att förutspå av någon som är stöpt i företagets och branschens kultur. Ta som exempel en generell förtroendekris av den typ som Volkswagen går igenom nu och som har sitt ursprung i att såväl företaget som branschen har en kultur som kan beskrivas som att ”alla gör det”. Eller SCA, som missade att jaktresor med bara manliga deltagare inte känns alldeles modernt nu för tiden. Det man måste komma ihåg är att det som är normalt i en bransch inte nödvändigtvis är normalt för kunder och allmänhet.  Ett viktigt råd är därför att ta in extern kompetens som kan se på verksamheten från ett annat perspektiv.

2. Tydliggör vad ni står för, och inte bara vad ni vill stå för.
Alla företag med självbeaktning har dokument där det förklaras vad de står för och vad de ger sina kunder för värden. Men om ett företag säger att deras produkter ”främjar hälsan” låter det inte bara fånigt utan öppnar dessutom för kritik om de i själva verket fokuserar på sötad läsk. Kallar de den dessutom för ”hälsojuice” blir problemet kanske uppenbart?

Ännu värre blir det i fråga om verkligt viktiga värden, som exempelvis mänskliga rättigheter. Problemet uppstår när ett företag som Telia också hävdar att de står för sådana värden, samtidigt som de har välkända problem med just mänskliga rättigheter i sina dotterbolag i Centralasien. Idag finns det krav från såväl många ägare som allmänhet som innebär att företag måste stå upp för sådana viktiga värden, och de måste även se till att deras verksamhet faktiskt lever upp till dem om de ska undvika kritik.

3. Se till att ni har kommunikationskanaler på plats.
Det går enklare att bemöta kritik om man redan har en färdig kanal som är upparbetad. Det behövs kontakter med journalister som vet vilka ni är, och ni behöver vara närvarande på sociala medier och andra kanaler där ni kan svara direkt, utan filter. Då kan ni minska ryktesspridningen.

4. Förbered medarbetare och talespersoner.
Medieträning för företagets vd och andra nyckelpersoner är det mest självklara. Men det måste också vara personer som har tid att svara. Dessutom behövs det även personer som kan svara på sociala medier och era andra kanaler. Förvånansvärt många kriser förvärras av att företagen har en komplicerad intern process för godkännande av allt som ska läggas ut på webbsidan och sociala medier. Det är det som gör att betrodda talespersoner som kan agera på egen hand blir så viktigt.

5. Krisplanering är inte ett arbete som sker från A till Ö, utan efter hand och kontinuerligt.
Från en månad till en annan kan såväl era nyckelpersoner som era kommunikationskanaler förändras – och allra viktigast är att de ämnen som det talas om nästan säkert har ändrats. Det gäller alltså att se över er planering. För att det här ska fungera i praktiken behövs det personer som är ansvariga för frågan. Annars riskerar krisplaneringen att försvinna bland den dagliga verksamheten och bli en av de där uppgifterna som sköts bara när någon råkar komma att tänka på den.

Ett sätt att lösa detta är att ge ett uppdrag till sin PR-byrå: Se till att vår krisplanering är ständigt uppdaterad. Sedan lägger PR-byrån upp en plan med ett antal kontaktpunkter och revideringar per år. Eftersom byrån behöver visa att de faktiskt genomfört detta för att få fakturera så kan ni därefter vara säkra på att det blir gjort!

 

Visa hela inlägget »

De senaste åren har det blivit allt vanligare att företag har sin egen redaktion, ofta med hjälp av en PR-byrå. Det är inte bara företagsbloggen och nyhetsbrevet som fått ett uppsving utan exempel som Handelsbankens nät-tv EFN visar att många har en hög ambitionsnivå och använder en rad kanaler parallellt för att få igenom sitt PR-budskap. Men vad kan man egentligen vinna på att ha en redaktion?

1. Det går att bygga engagemang hos kunderna och möjliga kunder genom att producera ett material som är trovärdigt och som ger något till kunden.

2. Det enda sättet att vara stor i kanaler som Facebook, Instagram, LinkedIn är att förtjäna sin plats, genom att producera material som tilltalar många. Det duger inte att lägga ut ett trist säljmaterial.

3. Googleträffar är viktiga för många företag. Google premierar att man producerar mycket eget material, och då behövs det medarbetare eller PR-konsulter som producerar.

Ett råd är att alltid ha ett mål med att ha en egen redaktion. Det är annars allt för enkelt att bara haka på en ny trend.

Företag ska redan från början vara klara över om det är fördjupad relation och engagemang hos kunder, lead generation eller kanske kännedom hos en ny målgrupp som är det viktigaste målet att nå.

Det strategiska tänket behöver alltså komma först, och redan där kan en PR-byrå hjälpa till. Vi känner också till en hel del om goda exempel – och om de dåliga.  

 

Visa hela inlägget »

Tror du PR handlar om bara skapa uppmärksamhet? Fel. Det som skiljer PR från mycket annan marknadsföring är att PR går vidare från uppmärksamhet till att bygga relationer. Nyckeln för företag som vill lyckas med detta är att dela med sig av det de är bra på.

Hur kan en PR-byrå hjälpa till med att bygga relationer? Jo, genom att formulera vad det är som företaget faktiskt kan kunderna och medierna tycker är intressant av det som företaget känner till och kan prata om. Utgångspunkten ska alltså vara företags egen expertis, och PR-konsultens jobb blir sedan att plocka fram informationen och formulera den.

Det är förresten också det här som är skälet till att PR-konsulter som berättar om vad de gillar med sitt jobb brukar säga så här: Det roligaste med att jobba på en PR-byrå är att jag får lära mig massor om ett så smalt område som miljövänligt byggande/kosttillskott/IT-säkerhet/barnmat/lastbilar - eller vad det nu är som PR-konsulten i fråga råkat jobba med. 

Visa hela inlägget »

Stockholm

Agera PR har blivit utvalda som PR-byrå för ett EU-finansierat projekt för att marknadsföra polska bär i Sverige.

I Polen är bär- och fruktodling en bransch med lång tradition och god potential att växa. Därför satsas det nu på att marknadsföra bären internationellt och Agera PR kommer under flera år hjälpa till med PR i Sverige.

- Det är ett spännande uppdrag där vi avser att berätta om fördelarna med bär. Tanken är delvis att få livsmedelsbranschen mer intresserade. Dessutom vill vi sprida kunskap om alla de nyttiga ämnen som finns i bär. Vi kommer med andra ord ha nytta av våra kunskaper om såväl b2b-kommunikation som sociala medier, säger Michael Falk, vd på Agera PR.

EU har en rad olika projekt för att utveckla näringslivet i Polen, och bärkampanjen är ett exempel på detta. Liknande PR-projekt genomförs parallellt i flera andra länder runt om i Europa. 

Visa hela inlägget »

 
Stockholm 2015-05-22

Vad gör PR oumbärligt för företag? På en PR-byrå vill man förstås gärna tro att det är självklart varför PR är värdefullt.

Men samtidigt så är nog inte ens alla kommunikation- och marknadschefer är säkra på vad som är fördelarna med PR i jämförelse med annan marknadsföring. Därför kommer här vår förklaring till vad som gör att PR är en oumbärlig del av marknadsmixen.

1. PR utgår från målgruppens intressen och behov

Vi arbetar till stor del med det som kallas förtjänade kanaler, alltså kanaler där vi förtjänar platsen genom att materialet vi producerar är intressant och övertygar en redaktör om att det platsar i kanalen. Vi kan alltså inte köpa vår plats i kanalen, som med reklam. Visst jobbar vi också med företags egna kanaler, som webb och sociala medier, och en del bloggar balanserar på gränsen till att vara betalda kanaler. Men ursprunget till våra idéer finns alltid i vad som intresserar målgruppen. Vårt material förtjänar sin plats.

2. PR är trovärdigt

Medier är väldigt noga med sin trovärdighet. De allra flesta journalister vill verkligen, verkligen kunna stå för det de skriver. Det gör också att det är väldigt svårt för dem att skriva att en produkt är ”unik” och att ett företag är ”ledande”, eftersom det är svårt för journalister att faktiskt veta om det är sant. Och även om det är sant så låter det partiskt. Den där typen av saker har en PR-konsult i ryggmärgen, och därför ser vi till att det material vi skickar ut är väldigt trovärdigt. Annars får vi inga resultat.

3. PR är historier som griper tag

Det är skillnad på att berätta produktfördelar och att bygga en historia. Det behövs något som ger en självklar rubrik, men också en övergripande story som visar hur ett företag, en produkt, en företeelse passar in i den större bilden: Hur passar den in i individens behov och samhällets riktning? Det är här PR-byrån får jobba som hårdast, för det är lätt att få in en enstaka story i tidningen, men svårare att skapa en trend.

4. PR påverkar

Vi har själva sett hur vi lanserat en ny diet som sedan anammades av 19 % av svenskarna, enligt en Demoskopundersökning. Det är svårt att se en motsvarande effekt från någon annan typ av marknadsföring – särskilt som vår budget var rätt blygsam. Men en sådan effekt får vi ärligt talat inte av alla våra kampanjer. Däremot har vi bra koll på varför just den där dietkampanjen lyckades, och det är inget som vi håller hemligt. Utmana oss, så berättar vi gärna om hur vilket företag som helst kan nå lika långt.

 

Visa hela inlägget »

Stockholm 2015-04-09

Agera PR kommer hantera PR-arbetet för WOOX Innovations, som numera står bakom Philips samtliga ljudprodukter, och fungera som koordinerande byrå för Sverige, Norge och Finland.


I åtagandet ingår Philips samtliga ljudprodukter bestående av bland annat hörlurar, hemmabiolösningar samt högtalare, och samarbetet innebär en offensiv satsning för att stärka varumärket på den nordiska marknaden. För Agera PR är samarbetet ytterligare ett exempel på bredden och kunskapen inom området konsumentelektronik.

WOOX Innovations arbetar sedan 1 april med Agera PR på kontinuerlig basis. Målet är att nå tillverkarens målgrupp inom hemelektronik med information, produktlanseringar och nyheter.
– Vi känner till Agera PR och dess medarbetare sedan tidigare. De har en hög teknisk kunskap inom området och lyckade samarbeten inom branschen i ryggen. Vi verkar i en bransch där konsumentbeteenden snabbt förändras i form av olika gränssnitt, plattformar och distributionsalternativ. Vi ligger långt framme i utvecklingen och det grundläggande för oss att nå målgruppen med kommunikation som är lättillgänglig och informativ och som överskådligt understryker fördelarna med produkterna, säger Daniel Lindén, Marknadschef på WOOX Innovations.

De senaste åren har Agera PR satsat alltmer på att bli en av de ledande byråerna även inom hemelektronik, motor och andra områden där det krävs ett tekniskt kunnande och känsla för hur slutanvändare resonerar inför ett köp av nya produkter och tjänster.
– Allt fler företag efterfrågar en PR-byrå som känner till de kommunikationsutmaningar som finns inom deras egen bransch och som dessutom förstår språket och begreppen de använder, och där har vi en fördel. Philips som varumärke har en otrolig potential på den nordiska marknaden och kommer lansera en rad spännande nyheter under året, säger Michael Falk, vd på Agera PR.

Kontraktet gäller från och med 1 april 2015 och löpande framåt med Jacob Forssblad på Agera PR som kontoansvarig. Läs även på Resumé.
 

Visa hela inlägget »

Stockholm 2015-03-31

I PR-byråers medieträningar brukar det ofta sägas att den som blir intervjuad av en journalist ska undvika att spekulera i framtiden. Men ett mer korrekt - och tråkigare - råd är att det beror på sammanhanget om det är bra att spekulera. Ibland kan de vara väldigt bra och ibland är de åtminstone ganska ofarliga. Vad behöver den som ska bli intervjuad  egentligen tänka på?

Först det positiva exemplet. När vd:n för Spotify tillfrågas av en journalist om vad han tror är framtiden för musiklyssnande så är det en uppmaning om att spekulera. Givet att Spotify är en tjänst som måste växa i brutalt snabb takt för att kunna få det världsherravälde som behövs för att företaget ska överleva så är det en bra idé att ta chansen och spekulera vilt. För en startup som behöver få ut sin vision snabbt så finns inte något alternativ. En gång i framtiden kommer deras gamla spekulationer bedömas och granskas, och de kommer hånas eller hyllas beroende på hur det gick. Men om de hånas så beror det på att Spotify inte finns kvar längre, så vad spelar det då för roll?

Sedan tar vi det neutrala exemplet. När vi själva nyligen listade fem PR-trender för 2015 så är ju det ett slags spekulerande. Men PR-byråers framtidsvisioner brukar ärligt talat sällan granskas av någon, och därför känner vi oss rätt säkra på att det inte är något som kan vändas till något negativt – även om det visar sig att vi hade helt fel. Värdet för oss med att artikeln blir läst i början av året är större än risken att vi granskade mot slutet av året. Kännedomen om PR-byråns namn ökar ju fler som läser och exakt vad vi sa kommer nog få att minnas nästa nyårsafton. Men visst, om våra prognoser visar sig vara fel så får vi skämmas för att ha gjort en dålig analys. Det vore inte alldeles bra, men det kunde faktiskt varit värre.

Värre är det till exempel för dåvarande kommunikationsminister Ines Uusman, som numera är mest känd för att en gång ha sagt att internet är en fluga. Fast egentligen sa inte alls så utan det var en redigerare på Svenska Dagbladet som satte detta som rubrik efter en intervju där hon sa något som betyder ungefär samma sak men inte var lika tydligt. Som minister för just kommunikation borde hon varit mer försiktig, för även om uttalandet inte var så värst anmärkningsvärt så borde hon vetat att det hon sa vägdes på guldvåg. Hon tänkte inte på att journalister tenderar att spetsa till saker, och att en rubrik kunde bli mer kategorisk än vad hennes uttalande egentligen var. Följden har blivit att Ines Uusman idag förknippas med en enda förutsägelse som visade sig vara felaktig. Men man måste nog säga att hon hade en del otur, för kommentaren kunde lika gärna passerat obemärkt.

Men det hade så klart gått att undvika alltihop. Om hon bara fått chansen att prata med en PR-byrå först. För om Ines Uusman fått chansen att gå tillbaka till 1996 och återigen blivit tillfrågad om internets framtid så kunde hon börja med att säga: ”Jag kan så klart inte veta hur det kommer gå i framtiden”. Vilket är ett trevligare sätt att säga ”Jag vill inte spekulera”. Sedan kan hon fortsätta: ”..men jag ju hört en del säga att det inte är så intressant att surfa runt på internet, och att de undrar vad det är till för. Kanske ändrar det sig i framtiden”. Detta är faktiskt ungefär vad hon faktiskt sa, men med en viktig skillnad. I stället för att själv stå för uttalandet så citerar hon någon annan, och eftersom journalistens fråga är en uppmaning om att spekulera så kommer hon till och med undan med att inte berätta vem hon citerar. Ännu bättre är det dessutom om kan ge konkreta fakta eller exempel om vad hon menar.

Så visst kan man spekulera. Men de som inte vill att förutsägelser kommer tillbaka i nästa intervju eller på nätet någonstans kan överväga att försöka hålla sig till fakta och undvika att spekulera. Det är enklare, men tråkigare. Frågan är därmed den samma som PR-byrån alltid ställer till sina kunder: Vilken bild vill du förmedla egentligen?

Visa hela inlägget »

Stockholm 2015-02-26

PR-byråer har levt på sin förmåga att övertyga med hjälp av mediernas trovärdighet och kanske inte lika mycket på att rikta budskapet till exakt rätt målgrupp. Så länge annonser funnits på papper så har annonser i stort sett haft samma problem, men digital marknadsföring är både bättre på att rikta och på att automatisera. Frågan är om PR också blir mer riktad?

Svaret är ja, och beror på två saker:


1. PR sprider sig allt mer utanför traditionella medier, och tar med sig sin förmåga att övertyga.

Idag arbetar PR-byråer lika mycket med företags egna kanaler, som webb, sociala medier, event och nyhetsbrev. Där går det lättare att hitta rätt målgrupp.Det som PR har som fördel gentemot andra sorters kommunikationsbyråer är att PR-konsulter övat upp sin förmåga att hitta rätt argument. När du regelbundet möter kritiska journalister så uppstår en helt annan nivå på källkritiken än vad en copy kan hantera. En bra PR-konsult är någon som är riktigt allmänbildad och som kan researcha på allvar.

Många jobbar idag med den egna organisationen och vill exempelvis gärna att medarbetarna delar på sociala medier, och över huvud taget blir ambassadörer för företaget. Men då krävs det också att de vet hur de ska prata. Annars finns det en stor risk att de inte är trovärdiga. Även här har PR-byråer en möjlighet, att utbilda internt.


2. Medierna blir allt bättre på att hitta målgruppen, och då följer PR med

Trenden är att det finns medier om allt fler ämnen och som täcker varenda nisch du kan tänka dig. I och med att dagstidningarnas läsplatteversioner och tjänster som Readly och Ztory får allt större spridning så kan även pappersmedierna minska de stora kostnader som hade att göra med just pappret och distributionen.

Framöver blir medierna bättre på att följa läsarna och anpassa sitt utbud efter vad de visat intresse för tidigare. Varför visa sportnyheter för någon som bara vill läsa om utrikes eller tvärtom? När medierna blir mer effektiva på att hitta till målgruppen – då följer PR med på köpet.

 

Visa hela inlägget »

Stockholm 2015-01-12

PR förändras snabbt, och de senaste åren har nästan all förändring handlat om sociala medier. De PR-byråer och marknadsförare som arbetar med B2B har varit undantaget. Är 2015 året då detta ändras och den sociala revolutionen når PR för B2B? Här är Agera PR:s trendspaningar: 

1. Sociala medier blir bättre, men inte större
Tvärt emot vad många tror så ser vi att sociala medier inte blir särskilt mycket mer omfattande än de redan är. Under 2015 ser vi inte heller några nya sociala kanaler. Däremot får vi säkert se nya och från ett PR-perspektiv intressanta funktioner hos de redan etablerade kanalerna.

Inom B2B fortsätter LinkedIn sitt segertåg och utvecklar sin plattform, vilket kommer göra den ännu mer dominerande. I övrigt så är det fortfarande mest YouTube som är intressant för B2B-företag, men även Slideshare och Twitter. 

2. Företag startar egna redaktioner
Eller ber sina PR-byråer att göra det. Allt fler företag upptäcker att de kan få ett stort och välriktat genomslag med sitt eget content, såväl i sociala medier som genom egna nyhetsbrev (som vi trodde dog, men som återkommer som ett starkt PR-verktyg), egen blogg och podcasts. 2015 kanske också blir året då videocasts får sitt genombrott? Hur som helst så blir content marketing ännu viktigare under 2015.

Företags egna redaktioner kan skriva om det som verkligen är intressant för målgrupperna, vilket stressade journalister alltför sällan har möjlighet att göra. I takt med att tidningsredaktionerna bantas får allt färre journalister möjlighet att specialisera sig och bli verkligt duktiga på en bransch. Då öppnas möjligheterna för företag att bli de verkligt initierade branschmedierna. 

3. Alla drabbas av kriser
Förr var en kris något ovanligt, som en större brand eller olycka. Idag kan allt från en kundservicemedarbetare med en dålig dag till hackare i Nordkorea orsaka mindre eller större kriser för företag.

IT-kriserna verkar exempelvis öka för varje år, och utvecklas också ofta till PR-kriser. Risker finns överallt, i form av dåliga användarrecensioner, negativa artiklar om anställningsvillkor eller produktion i länder med tveksamma regimer och ett korrupt affärsliv. Blir det inte ett avslöjande som slås upp i större medier, så blir det åtminstone kritik i sociala medier som når stora delar av kunderna. Googlesökningar kommer se dåliga ut för lång framtid.

Det aktiva kommunikationsarbetet och inte minst budskapet fortsätter vara viktiga metoder att förebygga och förhindra kriser. Kunskapen behöver finnas allt längre ut i organisationerna, vilket gör att internutbildningar blir viktigare, till exempel för kundtjänst, receptionister och säljare. 

4. Digitalt är där allt börjar
Är det fortfarande 2015 verkligen nödvändigt att säga att digitala medier är viktigast? Ja, för inte minst inom B2B har pappret levt vidare - och även i fråga om dagstidningarna är det i någorlunda form. 

Men för varje år försvagas papperstidningarna och 2015 kan till sist bli året då vi ser vändningen. Under hösten valde tidningshuset IDG att lägga ner en rad konsumentpapperstidningar och koncentrera sig på de digitala versionerna. Men B2B-tidningarna fick vara kvar. Frågan är hur länge? 

Mobilt och alla slags skärmar blir succesivt allt viktigare även inom B2B. Medarbetarnas mobiler används som en självklar del av jobbet. Notifieringar följer dem överallt. Digitalt är det vi tänker först på, och sedan kanske det blir tid över för pappersversionerna... 

5. Högst upp i sökresultaten med bättre content
Förra året var ett år då sökmotorsoptimeringen blev ännu svårare, bland annat genom att Google tog bort ännu fler av de tekniska genvägar till bra placeringar som för några år sedan var viktiga. Det finns numera inga genvägar längre utan det är enbart de företag som arbetar med sitt eget content som kommer kunna synas i sökresultaten.

Tänk bara på detta: Det är omöjligt för företag att slå Wikipedia för sökningar av en typ av produkter, som t.ex. "brödrost" eller "affärssystem". Efter Wikipedia kommer vanligen en artikel från en branschtidning eller dagstidning, och först därefter kommer en träff från ett företag.

Det är också precis det som borde vara målet under 2015: Placera bra content från ett företag i branschen på sida 1 på Google. Minst lika viktigt är sedan att locka till engagemang hos en målgrupp som genom sin sökning redan visat intresse för rätt kategori av produkt. 



 

Visa hela inlägget »

När jag började jobba på PR-byrå i slutet av 90-talet fick vi stora högar av pressklipp som någon på omvärldsbevakarna Observer hade klippt ut ur tidningar och klistrat upp på A4-papper. Men nu är det länge sedan PR-byråerna blev papperslösa, och papperstidningarna verkar ibland vara näst intill bortglömda. Har tryckta medier över huvud taget någon betydelse för PR längre? Kommer de ens finnas kvar om tio år?

Nyligen visade en rapport från Presstödsnämnden att förra året var det ekonomiskt sett sämsta någonsin för svensk dagspress. Presstödsnämnden har gjort samma undersökning i 38 år, så de har att jämföra med. Minskade upplagor är en långvarig trend som började redan i slutet av 80-talet, och idag har även stora tidningar som Göteborgs-Posten kris. En lång rad morgontidningar har bantat sina redaktioner de senaste åren.

Distributionen av papperstidningen kostar allt oftare mer än den smakar. För särskilt för morgontidningarna är distribution en stor och fast kostnad, som slås ut på allt färre prenumeranter. När tillräckligt många av prenumeranterna gått över till digital läsning så kommer inte pappersversionen längre kunna motiveras. Den som bor i glesbygd ska nog inte räkna med att hemburen morgontidning så länge till. En av Sveriges större tidskrifter övergick nyligen till enbart digital distribution, eftersom de ändå går med vinst enbart med hjälp av inkomster från Readly och Ztory. När kommer detta hända även dagstidningarna? Det vet nog ingen, men de stora förändringarna av annonsmarknaden skyndar på utvecklingen.

För annonseringen har i allt snabbare takt flytt från papperstidningarna. Totalt har volymen halverats sedan år 2000. Det här gör att exempelvis Dagens Nyheter idag tjänar mer på prenumerationer än på annonser. Tidningarna har mött utvecklingen genom att öka prenumerationspriset och fler tidningar satsar även på att få pengar från olika sidoinkomster.

Men vart tar annonsbudgeten vägen när den lämnar papperstidningen? Enligt en dansk undersökning går 51 procent av dansk reklam till internationella webbplatser som Google och Facebook. För PR finns det inga motsvarande siffror.  Hur som helst så får nättidningarna alltså dela på en mindre del av annonskakan än vad papperstidningarna gjorde en gång i tiden. Färre tidningar får också en större andel av annonserna, och som exempel sägs det att Aftonbladet får i storleksordningen 40 procent av all annonsering i digitala medier i Sverige.

Samtidigt har den totala läsningen av dagstidningar - minskat även om man inkluderar de digitala versionerna. Från 81 till 66 procent daglig läsning bara under de senaste tio åren. Visst går storstadstidningar som Dagens Nyheter, Dagens Industri och Aftonbladet väldigt bra, men det är mot bakgrund av att de dragit ner på sina kostnader. Antagligen kommer tidningarnas stålbad fortsätta ett bra tag till. De som vill arbeta med påverkansarbete med hjälp av PR behöver hänga med i utvecklingen.

Michael Falk

Visa hela inlägget »

Stockholm 2014-10-31

PR-byråer använder ofta Carl Bildt som exempel på hur man ska hantera medier. Håkan Juholdt? Kanske inte lika ofta. 

Men varför lyckas egentligen Bildt, medan Juholdt inte klarade att hantera drevet? Jag har över åren hört flera teorier om Bildt, och den som jag tror mest på beskrivs på ett väldigt bra sätt i en artikel av medieforskaren Peter Dahlgren, Stockholms universitet. Kortfattat säger han så här: 
- Journalister som ställer kritiska frågor hänvisar ofta till etik i sina frågor. De kan exempelvis säga: "Hur kan du försvara att du suttit i styrelsen för Lundin när de kränkt mänskliga rättigheter i Sudan?"
- Carl Bildt svarar genom att prata om fakta och om hur fakta ska tolkas, t.ex. genom att ifrågasätta om kränkingarna har med Lundin att göra. Han undviker noga alla moraliska aspekter av frågan. 
- Journalisternas följdfrågor handlar därför ofta om att klargöra fakta. De hinner aldrig tillbaka till de moraliska aspekterna. 

Att jämföra med Håkan Juholdts agerande i den kris som slutade med att han avgick är väldigt intressant. Håkan Juholdt svarar i stället utifrån moral och värderingar, vilket gör att journalisternas följdfrågor också handlar om samma sak. Peter Dahlgren säger att Juholdt accepterar journalisternas inramning av frågan, och det tycker jag är en bra beskrivning av problemet. Slutresultatet blir att han tar på sig mer skuld än han behöver.

Hade mer medieträning med PR-byrån löst problemet för Juholdt? Kanske, och även mer medievana. Visst är ett mediedrev inte alltid möjligt att stoppa. Hans möjligheter att försvara sig hade åtminstone varit större. 

 

Visa hela inlägget »

Stockholm 2014-08-29

PR-byråer märker sedan flera år av trenden att rekommendationer av produkter fått ett ökat inflytande över köpbesluten. Inte minst ser vi det i ett ökat intresse för PR och att PR behöver samverka med sökmotorsoptimering och Content Marketing. Rekommendationernas inflytande handlar till stor del om att användarrecensensioner, Facebooklänkar, bloggare, foruminlägg och Wikipedia blivit allt viktigare. Det dessa kanaler har gemensamt är deras trovärdighet. Att rekommendationstrenden verkligen är viktig är uppenbart i fråga om till exempel val av hotell, vin eller en ny kamera. Men hur påverkar detta egentligen företags kommunikation?  

Så här genomgripande kommunikativa förändringar ser vi:
- Ju mer köparen styrs av andra människors rekommendationer, desto mindre viktigt är varumärket. Den övergripande attityden till företaget trumfas helt enkelt av vad andra människor tycker om produkten. Detta gör det också lättare för nykomlingar att komma in på marknaden.
- De företag som agerar på marknader där rekommendationer är viktiga kommer se mindre trogna konsumenter. Det här gör att det blir allt viktigare att följa trender och även att ha många olika produkter att välja bland i motsats till att sätta allt på ett kort. Annars kan dåliga recensioner av en produkt sänka hela företaget.
- Traditionell annonsering blir meningslös när rekommendationer styr, eftersom trovärdigheten för annonser är för låg. PR fungerar däremot som vanligt och även Content Marketing kan fungera, så länge den utformas på ett sätt som gör den användbar för konsumenten.

En sak att komma ihåg är också att marknadsföring av traditionellt slag fortfarande fungerar bra för produktkategorier som inte engagerar konsumenter i någon större utsträckning. Väldigt få människor frågar sina Facebookvänner vilken tandkräm de ska välja, och därför kan till exempel marknadsföring i butik bli avgörande.

Så det övergripande rådet från PR-byrån är att det blivit ännu viktigare med en analys av målgruppen utifrån perspektivet: Vad påverkar målgruppen? För en del människor är det möjligt att en rekommendation av en ny sorts glass på Facebook både är något som de är intresserade av och som kan få dem att prova den. Andra är inte alls intresserade. Vissa grupper läser väldigt ofta användarrecensioner eller forum, medan andra knappt behärskar internet.

Slutsatsen är därför att trovärdighet blivit ännu viktigare, eftersom det inte längre finns någon brist på trovärdiga källor – och då väljer konsumenten ofta bort annonser och andra partsinlagor. 

Visa hela inlägget »

Stockholm 2014-06-30

Är det bra PR att ha en vd som är en viktig del av varumärket? Borde vd vara på Twitter? Ska vi försöka få till reportage om vd:s privata intresse för bergsklättring? Det är en vanlig typ av frågor som PR-byråer ofta hör från kunder. Svaret är inte enkelt, utan det finns för- och nackdelar med att skapa en stark association mellan företaget och en person.

Till att börja med ska man säga att det ofta är en PR-byrå som trycker på för att företag ska bli bättre på att använda såväl vd som andra medarbetare mer, för att på så sätt bygga varumärket. Det stora hindret mot att vd blir en mer publik person brukar ofta handla om tid. De brukar helt enkelt vara upptagna, samtidigt som de förstår att företagets rykte kan vara dess största tillgång.

En vd har potential att bli en stor del av värdet. Mest lyckat är det när man lyckas bygga en historia kring vd som passar bra med varumärket. Steve Jobs är väl det internationellt mest använda exemplet, och i Sverige är det Ingvar Kamprad.

Många tänker nog att detta är enstaka och ovanliga fall, eller att det passar bäst bland konsumentprodukter – inte b2b. Men öppna en branschtidning inom IT eller fastigheter, och det är uppenbart att varje nisch har sina profiler. Ofta pratar man då bara om branschfrågor, och detta kan bli mycket styrande för hur företaget uppfattas.

Det finns även mindre lyckade exempel. Är utmaningen kännedom, som för unga varumärken, är naturligtvis publicitet nästan alltid bra. Däremot kan det bli märkligt om vd för ett stort företag börjar prata om konsumentupplevelsen – samtidigt som personen i fråga lever ett helt annat liv än den genomsnittlige konsumenten. Inte alla behöver kommunicera på Twitter, utan det är viktigt att göra ett väl genomtänkt kanalval.

Och tidsaspekten går att lösa. En bra kommunikatör uppfattar vd:s personlighet och kommunicerar på ett sätt som fångar upp den. Återigen handlar det om att utforma en historia så att den fungerar för målgruppen – men även för avsändaren.  

Michael Falk
Agera PR

Visa hela inlägget »

Svaret från PR-byrån: Du behöver kunna svara inom en kvart, eller åtminstone inom en timme. Detta gäller även helger. Om det är realistiskt? Ja, och fundera på vad som händer annars:

1. Det går väldigt fort när spekulationer och rykten börjar sprida sig på sociala medier. Många journalister använder aktivt t.ex. Twitter för att hitta uppslag till nyheter.
2. Om du svarar snabbt inger du förtroende till de viktigaste intressenterna, framför allt till dina mest trogna kunder.
3. Det är fullt möjligt att vända många negativa händelser till något positivt eller åtminstone neutralt, men då krävs det att man snabbt tar initiativ och ser till att kommunicera den egna bilden. Här behöver du sannolikt PR-hjälp.

Så ju tidigare, desto bättre, är en bra utgångspunkt. Detta blir möjligt genom de här fyra stegen:

1. Bevaka. Det finns vissa kanaler som är särskilt viktiga, och dessa behöver företag ha en kontinuerlig bevakning på. Försök göra bevakningen så snäv att det inte finns risk för att sökträffarna blir så många att de inte blir lästa. Ju snabbare man upptäcker ett hot desto större möjlighet att svara på ett bra sätt.
2. Ha klara roller och uppgifter. Det innebär framför allt att man ska se till att det är väldigt tydligt vem som gör vad. Vem bevakar omvärlden? Vem fattar beslut om att något behöver göras? Vem är talesperson?
3. Förbered scenarior och kanaler. Ett vanligt misstag är att tro att kritik alltid är oväntad. Så är det inte, utan ett företag som sysslar med att transportera passagerare kan rimligtvis råka ut för en olycka och ett livsmedelsföretag kan ha ett ämne i sitt livsmedel som inte borde vara där. Utifrån dessa sannolika kriser kan företag också förbereda kanaler. Till exempel genom att se till att relevanta journalister och beslutsfattare ser det som skrivs på företagets Twitter, och genom att ha kontaktuppgifter till centrala medier för just det scenariot.
4. Regelbundna genomgångar. Åtminstone bör ledande personer i företaget gå igenom vad, vem, hur. Det är också då man upptäcker luckorna som man inte tänkt på.

Detta är det mest grundläggande. Men samtidigt finns det mycket mer att göra, och det som egentligen sätter gränserna är organisationens resurser, hur sannolikt det är att det inträffar något och hur allvarligt det skulle vara.

Kontakta oss gärna för att diskutera behov och möjligheter.

Michael Falk, Agera PR

Visa hela inlägget »

Stockholm 2014-03-31

En undersökning som nyligen genomfördes av Nielsen bekräftar det som PR-byråer alltid tjatat om: För att varumärken ska kunna kommunicera effektivt behöver de vara trovärdiga. Det blir de genom oberoende bedömningar, som till exempel kan komma från journalister.

Kort visar undersökningen att konsumenters attityder och köpbeslut ofta är starkt påverkade av uttalanden av personer som de uppfattar som kunniga och oberoende. Det handlar om expertis som konsumenten verkligen känner att de litar på, vilket i praktiken är något som återfinns i första hand i journalistiskt material.

Denna expertis jämfördes i undersökningen med två andra former av marknadsföring: Dels material där avsändaren är varumärket (t.ex. reklam eller den egna webbplatsen och bloggen) och dels användarrecensioner. Ingen av dessa kategorier nådde dock alls samma påverkan.

Några ur ett PR-perspektiv intressanta resultat som visar styrkan hos rekommendationer från trovärdiga avsändare:
- 85% av konsumenterna uppger att de aktivt söker trovärdigt expertmaterial, t.ex. artiklar och recensioner, när de funderar över ett köp.
- 69% läser produktrecensioner skrivna av experter innan de köper något
- 67% höll med om att en rekommendation från en oberoende, trovärdig källa gör det mer troligt att de köper en produkt

Intressant är att undersökningen tar upp alla steg i köpprocessen: 1. Kännedom om varumärket och produkten, 2. Positiv inställning till varumärket och produkten och 3. Köpbeslut. Detta gör att undersökningen till exempel kan visa att för att skapa en positiv inställning till produkten och varumärket så var det 50 procent mer effektivt att använda det oberoende materialet än annonser, och 20 procent större effekt än med användarrecensioner.

Men företagen hade också själva en del trovärdighet! Det visar sig nämligen att när det gäller produkter där specifikationerna är viktiga, som t.ex. i fråga om kameror, så var företagens egen information effektiv. Sannolikt tyckte konsumenterna att företagets löfte om 20 megapixlar var trovärdigt och inte i verkligheten betyder 5 megapixlar.

Just den här undersökningen handlade om konsumentprodukter, främst sällanköpsvaror som till exempel mobiltelefon, bilar, torktumlare och videospel. Men många resultat skulle sannolikt stå sig för en rad andra produkter.

Slutsatsen är uppenbar: PR kan vara mycket effektivt.

Rekommendationerna från PR-byrån blir därför:
- Använd tredjepartsverifikationer som en väg att bygga trovärdighet för varumärket och produkten.
- Använd sociala medier och den egna webbplatsen och bloggen för att visa fakta, och för att engagera de konsumenter som redan har en positiv inställning.

Visa hela inlägget »

Stockholm. Hur kan man mäta lönsamheten för PR? PR-byråer vill ofta mäta antal publiceringar eller jämföra med vad motsvarande annonsering skulle ha kostat. Men siffrorna som du då får är ganska långt ifrån att mäta kampanjens lönsamhet. Det finns några metoder som egentligen fungerar bättre för att mäta en PR-byrås lönsamhet. Problemet är att alltför få kunder eller PR-byråer arbetar med dem.

Jag har sett en hel del sätt att räkna ut roi på, även för så notoriskt svåra saker att mäta som nyttan med sociala medier (se t.ex. den här ambitiösa genomgången på hur man räknar ut roi på en like på Facebook). Men uträkningarna har alla det gemensamt att de förutsätter att du säljer någon slags produkt genom en viss kanal och att det finns en direkt koppling mellan marknadsföringen och försäljningen. Men mycket marknadsföring som inte leder direkt till försäljning kan ändå vara lönsam.

Till exempel: När en PR-byrå utvecklar ett företags varumärke så kan det ge en ökad tydlighet i budskapet mot marknaden – något som i förlängningen sannolikt förbättrar försäljningen. Men det är sannolikt ingen idé att ens försöka räkna att ut roi på uppdraget.  När matbutiken sätter extrapriset så lågt att de inte längre tjänar pengar på varan, så lockar de inte bara människor till butiken utan sprider också budskapet: ”Vi är billiga”. Och sedan är den känslan tänkt att smitta av på resten av varorna, eller så är det tänkt att man även ska köpa de där lite dyrare tilläggsprodukterna, eller något ytterligare. Även här blir det svårt (fast kanske inte helt omöjligt) att räkna fram lönsamheten.

PR är verkligen ett av det mest effektiva sätten att sälja produkter. Men det kan lika gärna vara så att du inte säljer en enda produkt genom en PR-insats. I stället ökar du kännedomen om varumärket, ökar dina kunders engagemang i varumärket, eller får en beslutsfattare att tänka på dig när det ett år efter PR-insatsen är dags för en upphandling. Allt detta går att knyta till affärsmål, men inte nödvändigtvis till din försäljning. I stället kan det lika gärna handla om dina icke-finansiella och långsiktiga affärsmål.

Det man ändå kan och bör göra är att ha mål. Dessa ska vara tydliga för alla, från PR-byrån till uppdragsgivarens kontaktperson och budgetansvariga. Så frågan är: Vilka affärsmål vill du ha hjälp av PR-byrån med att uppfylla?

Visa hela inlägget »

Stockholm. Som många, särskilt PR-byråer, redan sagt länge nu: Det brett utskickade pressmeddelandet fungerar inte längre.

Däremot är den personligt adresserade nyheten som når just den journalist som är intresserad av just det ämnet i högsta grad vid liv. (Och som PR-byrå så rekommenderar vi fortfarande att skicka ut pressmeddelanden brett, som ett komplement, men aldrig som det enda PR-arbetet).

Så vilken tidpunkt på dygnet och under veckan ska du försöka nå ut med en nyhet? Det beror på vilken typ av medier du väljer.

1.Vill du främst nå dagstidningar?

Då ska du gärna kontakta journalisterna väldigt tidigt på morgonen. Allt för få vågar ringa och e-posta före kl. 8. Men många tidningar har redaktionsmöten tidigt på morgonen. Därefter är dagens uppdrag redan utlagda hos journalisterna, och det blir svårt att ändra på dem.

Tänk också på att dagstidningar kommer ut varje dag, även under helgen och de tider på året när många är lediga. Det innebär att det kan vara enklare att komma igenom bruset om du går ut med en nyhet på helgen eller mitt i sommaren. Samtidigt som det förstås kan vara något färre som läser sin morgontidning i slutet av juli.

2. Vill du nå medier som kommer ut sällan - eller som tvärtom uppdateras kontinuerligt?

Det är samma upplägg oavsett om man vill nå medier som kommer ut sällan eller ofta – det spelar helt enkelt inte så stor roll när nyheten kommer eftersom uppdragen läggs ut mer kontinuerligt på reportrarna.

Det finns några saker man kan tänka på ändå. Först, om tidningen har en deadline som är känd så kan du överväga att gå ut med nyheten alldeles efter deadline. För då har redaktören börjat tänka på nästa tidning.

Du bör också försöka undvika att dränkas i strömmen av pressmeddelanden. Mellan kl. 10 och 11 på förmiddagen går som allra flest ut med sina nyheter. Undvik alltså att skicka e-post till journalister den tiden.

Många säger att det inte är bra att gå ut med en nyhet på fredagar. Det kan stämma för medier som inte uppdaterar sin webb under helgen. Annars så är fredagar en dag då relativt få går ut med nyheter, vilket gör att bruset är mindre.

Visa hela inlägget »

Dagens Industri är den tidning som flest företag vill synas i. Det är något som vi på PR-byrån törs påstå efter många möten med företagsledare, och då drömpubliciteten ofta är något vi diskuterar.

Men vad gör egentligen att Dagens Industri intresserar sig för ett företag? Det är lätt att ha åsikter om det, men på Agera PR bestämde vi oss i stället för att kolla hur det faktiskt ligger till.

Så, baserat på artiklarna i ett nummer från månadsskiftet november/december 2013 så kunde vi konstatera: 
- Ibland hör vi att DI mest handlar om börsen. Eftersom 25 av 44 artiklar i tidningen handlade om börsnoterade företag eller om investerare så kan vi konstatera: Det ligger något i det. 
- Av de företag som förekom i tidningen, men som inte var börsnoterade, var det flera som producerar produkter som främst är intressanta för läsarna som privatpersoner. Som till exempel artiklar om böcker och dess förlag och ett auktionsverks senaste auktion. 
- Av de företag som inte passade in i ovanstående kategorier så var det ytterligare ett par artiklar som sannolikt inte kommit till genom att företaget aktivt arbetat för att få publicitet. Exempelvis en artikel om hur ett större företag fått kritik av en myndighet.

Det som kvarstår är då fyra artiklar, av detta nummers totalt 44. Det är dessa fyra som är utrymmet som finns för företag som vill komma in i tidningen och nå läsarna som professionella och möjliga köpare. Hur gjorde de?

Jo, det handlar om ganska typiska tjänster för en PR-byrå:
- Ett företags vd undertecknar en debattartikel som handlar om en aktuell samhällsfråga, men som också handlar om det område som företaget verkar i.
- Ett företag har gjort en undersökning där de ställt frågor till företagsledare. Frågorna handlar om den typ av tjänster företaget säljer.
- Ett företag har en så intressant affärsidé och framgångsrik bakgrund att de profileras på sidan Entreprenör. 
- Ett företag har gått ut med en intern nyhet som är så pass omvälvande för företaget att den resulterar i en notis i tidningen.

För en PR-byrå är detta vardagen. Det som man kan ta med sig hem är att det finns så pass få möjligheter att komma in, och att detta innebär att kvaliteten på materialet som vi erbjuder tidningen behöver vara väldigt hög. 

Michael Falk
Agera PR

Visa hela inlägget »

Agera PR har nu tecknat avtal med Waggener Edstrom, världens 17:e största PR-byrå räknat i omsättning. Samarbetet innebär att Agera PR ingår i Waggener Estroms Global Alliance Network, som enda svenska PR-byrå. 

- Vi har arbetat tillsammans sedan en tid tillbaka på flera projekt. Nu kommer Agera PR hjälpa flera av Waggener Edstroms kunder med deras PR i Sverige. Samtidigt kommer vi också på alla sätt förbli lika självständiga som vanligt, säger Michael Falk, Agera PR.

 

Visa hela inlägget »

Bråda dagar för PR-byråns strategirådgivare. Pinterest kommer på svenska. Facebook introducerade en ny, mer avancerad sökfunktion. Twitters videotjänst Vine blir allt mer något att räkna med.  YouTube förbättrar sina företagssidor. Med andra ord så har den senaste tiden varit rätt normal. Förändringstakten bland sociala medier visar inga tecken på att minska.

Alla dessa nya tjänster och kanaler kan säkert få kommunikations- och marknadschefer att känna en svettpärla växa i pannan. Det är ju nästan säkert att de är på väg att missa något.

I de kanaler jag själv konsumerar – som mest handlar om PR - så flödar råden om de nya funktionerna över. Ofta behövs det en helt ny strategi för att hantera den helt nya funktionen, får jag veta. Men det där, det är råd jag ignorerar.

Jag rekommenderar i och för sig alla att kasta ett öga på nya kanaler och på nya funktioner på de gamla. Eller låt hellre er PR-byrå hantera det, förresten. De har redan fått samma frågor om den nya kanalen från sina andra kunder.

Samtidigt är det oftast rätt lite som är genuint nytt med en ny funktion. Det är bara frågan om att hitta rätt taktik, utifrån den strategi som redan finns.

Det som behövs är en väl genomarbetad, men kanaloberoende strategi. Inte en ny strategi för varje kanal.

Så ta det lugnt nästa gång Facebook eller LinkedIn lanserar något nytt. Anpassa det ni redan har till det nya, kanske med hjälp av er PR-byrå. 

Visa hela inlägget »

Agera PR kommer hantera PR-arbetet för det nya varumärket Buildsmart. Buildsmart är ett företag som marknadsför nya och innovativa byggmaterial och som nu gör en offensiv satsning för att lansera sitt varumärke på marknaden. För Agera PR är samarbetet ytterligare ett exempel på satsningen på bygg- och fastighetssektorn.

Buildsmart arbetar sedan en tid tillbaka med Agera PR på kontinuerlig basis. På så sätt ska företagets målgrupper inom byggbranschen såväl som politiker nås med rätt budskap. Buildsmart marknadsför flera produkter som är mycket innovativa, som till exempel takmaterial som är gjort av ett ekologiskt material och ett ljusinsläpp som ger dagsljus inomhus.
- De flesta av våra produkter är så pass annorlunda och nyskapande att de måste förklaras på ett bra och tydligt sätt så att målgrupperna verkligen begriper fördelarna. Det ser vi att Agera kan hjälpa oss med, säger Daniel Radomski, vd på Buildsmart Group.

De senaste åren har Agera PR byggt upp flera specifika branschkompetenser, bland annat inom bygg och fastighet. Bland kunderna finns förutom Buildsmart även två arkitektfirmor och en av Sveriges största företag inom modulbyggnader.
- Allt fler företag efterfrågar en PR-byrå som känner till de kommunikationsutmaningar som finns inom deras egen bransch och som dessutom förstår språket och begreppen de använder. Där har vi en fördel, säger Michael Falk, vd på Agera PR.  

Visa hela inlägget »

Agera PR flyttar idag till nya lokaler. Efter något år vid St. Eriksplan kommer vi nu finnas på adressen Klarabergsgatan 29, mitt emot Åhléns city. 

Alla andra kontaktuppgifter är de samma som vanligt.

Välkomna hit!

Visa hela inlägget »

En PR-byrå kan vara det bästa alternativet för företag som letar efter en sökmotorskonsult för att få bättre resultat i sökmotorerna. För det är ofta PR-byråer som skapar företags allra bästa placeringar, genom att nyheter som publiceras på de största mediernas webbplatser får ett allt starkare genomslag i sökmotorerna. 

För inte så länge sedan var det vanligt att sökmotorskonsulter skapade hundratals artificiella länkar för att påverka sina kunders placeringar i sökmotorer. Enligt en konsult jag pratade med så fungerar det tydligen fortfarande för en del sökord – men inte för de där konkurrensen är stor. Så att köpa sig till en bra Googleplacering fungerar inte längre.

Det som numera betyder mest för placeringen i sökmotorer är i stället att Google värderar webbplatsen högt. Få webbplatser värderas högre än di.se, dn.se och aftonbladet.se. Det är här en PR-byrå kan hjälpa till.

För några år sedan gjorde PR-byråer mestadels anpassningar av pressmeddelanden så att de innehöll så många sökord som möjligt, och detta var ofta allt man tänkte på i fråga om sökmotorsoptimering. Redan då var detta vanskligt, eftersom innehållet ofta blev lidande när sökorden pressades in i texten.

Idag har en PR-byrå en mycket bättre tjänst att erbjuda. Högkvalitativt material som intresserar rätt redaktioner är helt enkelt oslagbart effektivt för att nå toppen på sökmotorerna med artiklar som möjliga kunder upplever som förtroendeingivande. Detta är inget som någon annan typ av sökmotorsoptimering klarar.

På Agera PR har vi nu många exempel på hur vi fått våra kunder att synas på förstasidan på Google på deras centrala sökord. Kontakta oss gärna för att höra mer.

Visa hela inlägget »

När medier börjar ställa kritiska frågor rekommenderar PR-byråer som vi en rad olika strategier. Det går ofta att kombinera flera av dem:

1. Be om ursäkt. Det här är ofta en bra taktik, som gör att ni visar att ni är öppna och lyssnar. Ni säger till exempel: ”Nu blev det tyvärr fel. Vi ber om ursäkt för det och hoppas ingen tog illa upp.” Kombinera ursäkten med att förklara hur samma sak inte ska inträffa igen.

2. Försvara och förklara. Ni säger till exempel: ”Vi var tvingade att fatta det här beslutet, därför att…” Använd tillfället för att visa hur ni eller era produkter kommer bli ännu bättre.

3. Attackera. Om ni fått kritik kan det ibland vara bra att gå till motattack. Men sällan om de som ni attackerar är grupper som inte uppenbart tjänar på att attackera er, som exempelvis era kunder eller journalister. Observera också att strategin är riskabel och kan leda till ännu mer kritik.

4. Ignorera. Mycket kritik försvinner när kritiken inte får något svar. En ensidig konflikt är helt enkelt inte intressant så särskilt länge. Men att ignorera utåt innebär inte att man ska ignorera internt, för då riskerar kritiken att komma tillbaka – men starkare.

5. Passa vidare. Ofta finns det många aktörer som är inblandade, och det är inte säkert att det är uppenbart var skulden ska hamna. Ibland kan det därför vara möjligt att passa vidare skulden till någon annan.

6. Utreda. Ni säger till exempel: ”Vi ska undersöka vad som inträffat och kommer sedan återkommer vi”. Detta är ett sätt skjuta upp problemet tills saker lugnat ner sig en aning. Det kan vara särskilt bra om faktiskt är oklart vad som är problemet eller om situationen börjar bli lite hetare än vad som verkar rimligt.

Så det är de olika strategierna. Det som är det verkligt svåra är dock att avgöra vilken man ska välja. Det är här en PR-byrå och dess erfarenheter kommer till användning. Hör därför gärna av dig.

Visa hela inlägget »

PR-byråer pratar ofta om de svåraste  intervjuerna. Fokus på medieträningar läggs därför på att arrangera situationer där intervjupersonen utsätts för en tufft granskande journalistik. Samtidigt som de flesta intervjuer i verkligheten är mestadels trevliga upplevelser.

Men det ligger i journalistens roll att ifrågasätta. Det är en PR-byrås roll att berätta att den som ska bli intervjuad behöver vara förberedd på det. Här är några typer av frågor som kan få de flesta att bli svarslösa under en intervju:



1. Frågor du inte kan svara på

Ibland får du frågor som du inte vet svaret på, eller inte får svara på. I den situationen blir många osäkra och börjar mumla, vilket nog beror på att de inför intervjun tänkte (och av sin PR-byrå fått rådet) att de ska vara öppna och svara på alla frågor de får.

Men det finns sällan något fel med att säga ”Jag vet inte” eller ”Jag får tyvärr inte svara på den frågan”. Det som dock är nödvändigt är att du beskriver skälen till varför du inte kan svara. Till exempel kan det vara att du faktiskt inte känner till svaret, eller att andra personers privatliv behöver respekteras eller att det är aktiekurspåverkande. De flesta orsaker är bättre än ingen.

Samtidigt så är det för det mesta ännu bättre att faktiskt svara på alla frågor. Det får dig att framstå som mer öppen och trovärdig. Dessutom är en fråga du inte kan svara på ett skäl att säga något du ändå hade tänkt säga under intervjun. Som exempel, om du får frågan: ”Tror du Stockholmarna vill ha gratis kollektivtrafik?” Då kan du svara: “Vi satsar nu på flera stora utbyggnationer av kollektivtrafiken. Det är det som vi vet Stockholmarna vill ha mest av allt”.


2. Frågor som är avsedda att få dig att spekulera

Ofta får du frågor som bjuder in till att du uttrycker mer än vad du hade tänkt dig. Till exempel: Du har just sagt att du inte vet när 5G-nätet slår igenom i Sverige. Då frågar journalistiken: Men om du fick gissa, hur lång tid tar det?

Då måste du snabbt bestämma dig för om du verkligen vill att det ska stå i rubriken att du tror det kommer om tre år. För det är så det blir om du svarar på frågan. Det är inte ditt huvudsakliga budskap som kommer användas som rubrik, utan din spekulation.

Ett bra råd: Fundera i förväg igenom vad du kan bli ombedd att spekulera om. Tycker du ditt svar skulle vara bra att få se i medier?



3. Frågor som ber om din personliga åsikt

Är du en person som uttalar dig för ett företag eller annan organisation? Då är du inte längre en privatperson när du pratar med medier. Det innebär inte att du inte ska uttrycka några personliga åsikter alls, utan tvärt om blir det en mer intressant artikel om du öppnar dig och är personlig.

Men däremot finns det en uppenbar risk att du skadar hela organisationen du representerar om du uttrycker åsikter som är kontroversiella.

 

4. ”Svara ja eller nej”

Journalister ber ibland under intervju om ett svar som är ”ja” eller ”nej”. Inget annat. Det här är en inbjudan att förenkla, vilket ur journalistens synvinkel ger en bättre nyhet. De vill hellre kunna skriva: ”Företaget bekräftar att de misslyckats på amerikanska marknaden” än ”Företaget säger att den tuffa konkurrensen i kombination med konjunkturen gjort att de inte lyckats så väl som de borde ha gjort på den amerikanska marknaden”.

Även om man svarar ”Ja, men…” så är det ”Ja” som är den del som riskerar att bli kvar i den färdiga artikeln. Därför ska man tänka två gånger innan man går med på att svara ja eller nej. I stället kan man säga ”Det är mer komplicerat än så”, och förklara varför.


5. Frågor som vill att du kritiserar andra

Medier gillar konflikter. Så de ber dig ofta kommentera det som andra i samma bransch gör. Du kan så klart säga negativa saker om konkurrenter – under förutsättning att du verkligen vill att det ska vara huvudpoängen i artikeln. För sannolikheten är stor att det är så det blir.

Men se det hellre som en möjlighet att prata om det som ni själva gör. Till exempel kan du säga: ”Det som skiljer oss från andra på marknaden är …”. 

Visa hela inlägget »

Företag som vill att deras nyheter ska bli publicerade behöver bra rubriker. Inte minst eftersom många stressade redaktioner inte hinner läsa längre än till rubriken.


Många rubriker är verkligen välformulerade och väcker ett intresse. Men det finns också rubriker som skulle kunna bli bättre. Här tänkte jag ge tre råd, baserade på konkreta exempel:

 


1. Korta rubriker blir lästa


En kort rubrik går snabbt att läsa. Journalister är oftast stressade. Därför behöver rubriker vara korta.


Jag gick idag igenom rubrikerna på artiklarna på DN.se och DI.se. Därefter gjorde jag samma sak på pressmeddelandesajterna MyNewsdesk och Cision, för att kunna jämföra.
Rubrikerna i pressmeddelandena innehöll i genomsnitt 7,35 ord, räknade jag ut. På tidningssajterna hittade jag rubriker som i genomsnitt nöjde sig med 4,44 ord. Så pressmeddelandena var ca 2/3 längre.


Här behöver kommunikatörerna anstränga sig mer. Långa rubriker innehåller mer information, men väcker mindre intresse.

 

 

2. Nyhetsvärdet viktigast


Nyhetskriterier är något journalister har i ryggmärgen. En kommunikatör behöver därför ta fram så många som möjligt, så snabbt som möjligt. Helst i rubriken.


Ett exempel på en mindre lyckad rubrik från idag: "Forskning och utveckling i Sverige 2011 – en översikt". Det du får veta är alltså att det nu finns en skrift full av information om forskning, där något eventuellt kan vara intressant. Dock så har inte kommunikatören plockat fram någon sådan intressant information, utan det förväntas läsarna göra själva. Dessutom så står det också i rubriken att informationen är från 2011 – två år gammal. Ingen risk att någon misstolkar detta som någon nyhet, alltså!

 

 

3. Fel form förvirrar


Förvånansvärt ofta sätts det rubriker som inte har rätt form. Det vanligaste felet är att inte skilja på nyhetsrubriker och reklamrubriker.


Ett par exempel, återigen från Cision och MyNewsdesk:
- "Svenska företag i unikt..." Värdeord som "unik", "innovativ", "framgångsrik" är väldigt svåra att använda på ett bra sätt i nyhetsrubriker.
- "Certifieringen X sprider sig i vårvärmen". Låter trevligt, men vad betyder det. Har certifieringen ökat med 100% på ett år? Det får vi inte veta, utan i stället berättas det att detta har med våren att göra.

 

När man använder fel form för nyhetsrubriken så innebär det att en redaktion behöver översätta den till nyhetsform. I stället borde de få den i rätt form från början.

 

Visa hela inlägget »

Nyligen publicerades en undersökning som handlade om hur snabbt antalet gillanden av Facebooksidor växer. De 10 procent av FB-sidor som gillas mest visar sig växa med 2,2 procent per vecka. Medianen är 0,6 procent. Det är inte särskilt snabbt, kan man tycka. Men egentligen inte något som förvånar en PR-byrå, som vet hur viktigt det är med långsiktighet.

Vi PR-konsulter träffar ofta företag som vill satsa här och nu och vill se en snabb utveckling, med fler som gillar och är engagerade. Problemet är bara att engagemang, i ännu större utsträckning än att bara gilla, är något som helt enkelt kräver långsiktighet.


För visst går det att med hjälp av tävlingar och spektakulärt content få fler som följer med på vad ett varumärke gör. Men även då kan det ofta ta rätt lång tid att få människor att verkligen uppskatta värdena som ligger bakom aktiviteterna.


Orsaken är enkel att förstå: Visserligen är sociala medier väldigt snabbrörliga, men människorna som deltar kan fortfarande behöva tid för att ändra sina attityder. Vad som behövs är därför att man tar hjälp av en PR-byrå för att sätta samman en långsiktig plan där inte bara Facebook utan alla kanaler ingår.

Visa hela inlägget »

När ett varumärke angrips så försvaras det av människor som gillar det. Det visar en undersökning från Kellogg School of Management. Detta talar emot en idé som PR-byråer ibland hjälpt till att sprida: Att vilket varumärke som helst kan förstöras vilken dag som helst. 

 

Det som avgör hur känsligt ett varumärke är för kritik är hur djup relationen mellan varumärket och kunden är. De kunder som har en personlig koppling till ett varumärke hamnar i försvarsställning när det får kritik. I stället för att lyssna på kritiken så tar de det som kritik mot dem själva.

Enligt undersökningen är det till och med så att när varumärken som Facebook och Starbucks hamnat i blåsvädret så ökar antalet besök från en stor grupp trogna kunder. 

Ett exempel från Sverige är Ikea. Förtroendet för företaget överlever såväl Kamprads nazistiska ungdomskopplingar som hästkött i köttbullarna. 

Uppenbarligen handlar det om att uppmärksamma och lyssna på sina kunder. När kunderna känner att varumärket är en del av dem själva och deras identitet så är det närmast immunt mot kritik.

PR-byråer behöver därmed fortsätta att rekommendera kunder att arbeta långsiktigt med PR för att på så sätt bygga upp förtroendet för varumärket. Den dag kritiken kommer är det för sent. 

Visa hela inlägget »

Ska en journalist intervjua dig? Här kommer 10 råd från PR-byrån.

 

Målet är att du ska klara dig igenom – och kanske till och med excellera - i en intervjusituation med en journalist. Men lika viktig som själva intervjun är förberedelsen inför intervjun.


Och det viktigaste med förberedelsen är att ta reda på vad journalisten och mediet har för intresseområden och att bestämma vilka budskap du vill förmedla. De sakerna skulle vi också kunna sätta ihop minst 10 råd om, men just idag handlar våra råd alltså om själva intervjun. Det här är bra att tänka på:


1. Se till att intervjun handlar om det du vill säga. Vänta inte på att journalisten ska ställa rätt fråga. Utgå i stället från att det är du, inte journalisten, som vet vad som är intressant att prata om. Berätta och motivera varför ditt budskap är intressant för dem journalisten skriver för.


2. Skippa allt som är corporate. Vilket innebär att du inte ska uttrycka dig opersonligt och generellt. Formulera i stället det du vill säga på ett personligt sätt, och använd metaforer och exempel från verkligheten. Då blir artikeln mer intressant och läsaren kan relatera till det du säger.


3. Journalister vet mindre än du tror. Utgå inte från att en journalist kan din bransch, utan förenkla så att vem som helst förstår dig. Blir det du säger för komplicerat är det stor risk att journalisten missförstår och resultatet blir en text som innehåller felaktigheter eller i värsta fall är obegriplig.

 

4. Snacka mindre. Det är lätt att börja babbla i en intervjusituation, särskilt om man är nervös. Det är ofta då du säger saker som du egentligen inte behöver lyfta fram, till exempel vad som är era konkurrenters fördelar.


5. Var inte säljig. Alla som närvarar under intervjun vet att du försöker skapa uppmärksamhet kring ditt företag och produkt. Men det är inte en ursäkt för att ge en säljpresentation. Du vinner både läsarnas och journalistens uppmärksamhet genom att i stället satsa på trovärdighet.

 

6. Tänk på ditt kroppsspråk. Det är en väldigt bra idé att i förväg filma sig själv i den här typen av situation. Kanske sitter du hopsjunken eller ser stel ut. Kanske tittar du på allt utom den du pratar med eller så ser du ner i golvet. Sådant är svårt att upptäcka själv – om du inte sett dig utifrån.

 

7. Svara på alla frågor. Alla som gått någon form av mediautbildning vet att man aldrig säger "inga kommentarer" i en intervju. Vad detta handlar om är att du inte vill ge intryck av att du döljer något eller är okunnig. Däremot är det helt ok att säga att du inte kan svara på en fråga eller prata om ett ämne - under förutsättning att du kan förklara varför. Samtidigt är utgångspunkten att svara på så mycket som möjligt. Då skapar du en dialog och inger förtroende.

 

8. Ljug inte, dölj inget. När man blir pressad under en intervju kan allt möjligt hända. Det slutar ofta i en återvändsgränd eller med en ursäkt senare. Det finns flera sätt att undvika detta, som exempelvis att be om att få återkomma om det är något som du inte kan svara på.


9. Använd ditt eget språk, inte intervjuarens. Journalister kommer till intervjun med förutfattade meningar, sina egna ord och begrepp. Men detta kanske ger en bild som inte stämmer med din. I värsta fall blir det missvisande eller helt fel. Journalisten vill prata om skolans nya "baracker", men ni ger dem ju "modulbyggnader". Förklara ditt ordval, så kan även artikeln blir rätt.


10. Bli aldrig arg. Man vinner nästan aldrig på att vara arg. Det behöver inte betyda att man är oengagerad, sådant kan också vara fel – särskilt om det verkligen hänt något dramatiskt.

 

Michael Falk, kommunikationsrådgivare, Agera PR

Visa hela inlägget »

Kriskommunikation är viktigt, men vad händer när krisen passerat? Vi samlade ihop det viktigaste punkterna att komma ihåg för den som behöver återupprätta ett varumärke, med eller utan hjälp från en kommunikationsbyrå eller Pr-byrå:

- Återvinn förtroendet hos kunderna genom att vara mer öppna och ärliga i er kommunikation än tidigare. Gör en poäng av att ni kommunicerar mer än vanligt, att ni är korrekta, trovärdiga och mänskliga.

- Satsa på att bygga en långsiktig relation med kunderna. Försök hitta sätt att få dem att genuint gilla det som era produkter och varumärket gör för dem.

- Se till att krisen helt och hållet är ett avslutat kapitel. Det innebär att ni bett om ursäkt för det som ni gjort fel, att ni kommunicerat hur det hela inte ska upprepas och att ni i möjligaste mån säkerställt att det inte blir en upprepning.

- Försök inte dölja att krisen inträffat. Både under själva krisen, och även efter, bör det finnas information om er syn på den på er webbplats.

En kris som kan undvikas är dock den bästa krisen för varumärket. Kontakta därför gärna er pr-byrå eller kommunikationsbyrå och prata om före-kriskommunikation i stället för kriskommunikation.

Visa hela inlägget »

Flera trender gynnar varumärken som lyckas vara personliga. Expertens genuina kunskap eftersöks allt mer och än mer eftertraktad är den personliga rekommendationen. Samtidigt klättrar källor med en identifierbar, personlig avsändare bland Googles sökresultat. Varför gillar vi så mycket att höra saker från en person och inte från ett företag eller organisation? Min tes är att det beror på att vi känner på oss att individer är mer rädda om sitt rykte än vad de flesta företag är.

 

Ett par exempel från vardagen:
- Du överväger att prova en ny restaurang i Stockholm. Du googlar genast fram recensioner på recensionssajter och i traditionella medier. Därmed har du fått både vanliga restaurangbesökare och experternas syn.
- Du är väldigt intresserad av mobiltelefoner och du har hört att Apple eller Samsung ska komma med sin senaste modell. Ditt rss-flöde eller twitterflöde visar att det stämmer – och åsikterna bland bloggare, specialiserade journalister och dina kompisar är inte bara lättillgängliga utan dessutom trovärdiga.

 

För det är trovärdigheten som är nyckeln. Det är detta som varumärket behöver sträva efter. Därför behöver företag, som många påpekar, använda sina egna anställda som experter. De behöver bli talespersoner som personifierar varumärket. Det är bara de som kan ge både kunskap och samtidigt vara personliga.


Många PR-byråer och kommunikationsbyråer säger att det är innehållet (eller om man väljer att kalla det content) som gör vinnarna på nätet. Och det stämmer, men ännu bättre är innehåll som har en personlig och trovärdig avsändare.

Visa hela inlägget »

Jag missade en sak när jag lärde mig grunderna i PR. Det är alltid det nya som är intressant, fick jag veta. Det gäller särskilt när det handlar om att berätta om nya kunder. Att berätta om att någon fått en ny order från en gammal kund är lika spännande som att berätta att en väg asfalterats om. Inte lika roligt som att berätta att vägen är ny. Men det här är ett exempel på hur PR-byråer riskerar att tänka lite för mycket som journalister – och utgår för lite från kundens behov.

Nyligen vann en kund en offentlig upphandling hos en myndighet – för andra gången. Vid första tanken så borde det här vara jättetråkigt, men vi tänkte nog att branschmedierna ändå kunde vara intresserade. Det resulterade också i en, och endast en, artikel. Vilket är klart sämre genomslag än vad vår PR-byrå brukar åstadkomma.

Vad som hände efteråt är det intressanta. Min kund fick telefonsamtal och mejl. Branschfolket hade läst artikeln och noterat vad som stod där. Framför allt kom vi och vår kund fram till att det som skilde var att myndigheten kunde säga ungefär så här: "Vi har köpt av dem förut – och det fungerade bra". 

 

Det där är ett uttalande som är svårslaget. Mer värde än så kan du nog inte få i en publicerad text. En besläktad sak kan vi se i sociala medier: Där kan personer rekommendera dig. Vilket gör att andra, potentiella kunder, kan läsa om rekommendationerna. Ur ett PR-perspektiv är det väldigt lyckat.


Michael Falk, Agera PR

Visa hela inlägget »
Bilder används under Creative Commons från Nadia Szopinska, See-ming Lee 李思明 SML, aalborgstift, www.audio-luci-store.it, avlxyz, NS Newsflash, SparkCBC, NS Newsflash, FinansdepSv, lumaxart, NS Newsflash, mendhak, Patrick Feller, liquidphotos@ymail.com, br1dotcom, International Railway Summit, liber, Muffet, antony_mayfield, petukhov.anton, HeyRocker, amlamster, MIKI Yoshihito. (#mikiyoshihito), Miguel+, frankieleon, Mia Felicita Bertelli Street Photography, Jason A. Howie, Imbecillsallad, IoSonoUnaFotoCamera, dziambel

Senaste inlägg

Nyhetsarkiv