2020

Vi som jobbar med PR får ofta frågan om vilka som egentligen behöver känna till ett varumärke. Vårt svar är att det inte bara behöver vara känt i sin målgrupp, utan även utanför den. Att marknadsföra produkten alltför snävt riskerar att göra dig ointressant även för målgruppen, vilket beror på att de flesta möjliga köpare behöver förankra sina inköpsbeslut i en större grupp. Då är det en stor fördel om varumärket är känt sedan tidigare.

Så hur brett ska PR-arbetet vara? Tänk så här: En biltillverkare som bara riktar in sin marknadsföring på den enda bilintresserade i en familj glömmer bort att själva inköpet påverkar alla i familjen. Sannolikt är det också flera som ska använda bilen, och då är också flera inblandade i köpbeslutet. Känns det tryggare för den som inte känner till marknaden så bra att köpa en Volvo eller en bil från ett okänt varumärke?

Bland konsumenter är varumärket du väljer dessutom ofta en fråga om vem du är, snarare om produkten. Då är det väldigt viktigt att omgivningen känner till signalen du skickar ut, annars blir den meningslös. Förvånansvärt mycket av detta går igen även i B2B, som man kanske annars tänker ska överväga lite mer rationellt vilken leverantör de väljer. Men det är helt enkelt lättare för en IT-chef att beställa från Microsoft än från en okänd leverantör, eftersom de slipper motivera valet.

Vi kan ta sociala medier som exempel på vad det här betyder för strategin. Det är idag svårt att organiskt locka stora grupper att följa dem i sociala kanaler – det behövs även betald annonsering. Det går alltså att välja mellan att betala sig in eller att bara organiskt rikta sig till en väldigt smal grupp. Samma sak gäller i fråga om hur breda medier varumärket behöver synas i. Stora medier har breda målgrupper, och därför kan det uppfattas som de inte passar för varumärket.

Samtidigt finns det gränser för hur känd man behöver vara. En produkt som vänder sig till företag behöver vara känd hos människor i flera funktioner i företaget, men kanske inte bland privatpersoner. Säljer du dyr konsumentelektronik är de mest teknikfientliga grupperna inte intressanta. I värsta fall blir de bara mer fientliga när de påminns om er dyra teknik. Även om de ingår i samma hushåll som den som köper produkten så kommer de inte lägga sig i valet av varumärke.

Slutsatsen? När du väljer hur bred din PR ska vara behöver du först tänka igenom vilka som påverkar köpbeslutet och hur. Vi hjälper gärna till med det valet.

Michael Falk, Agera PR

Visa hela inlägget »

Är reklamen för dålig eller bara för tjatig? Oavsett vilket är nära 6 av 10 svenskar mycket eller ganska negativa till reklam. Bara 12 procent är ganska eller mycket positiva. ”Reklamtrötthet” är idag ett etablerat begrepp.

Få som jobbar med PR är nog särskilt förvånade.

För PR är motsatsen till reklam. Vår utgångspunkt är att skapa marknadsföring som väcker ett genuint intresse hos målgruppen. Dessutom gör vi det ofta genom att förtjäna uppmärksamheten hos en redaktion, som gör en bedömning av vårt material. Bara det som faktiskt är bra kommer genom nålsögat.

Haken? Medan reklammakare och mediebyråer visar upp fina siffror om hur många som sett deras reklam och hur många som klickat på den så har vi som jobbar med PR inga siffror alls att visa. Det känns faktiskt lite orättvist. Särskilt som det för mig personligen är så att en majoritet av de gånger jag klickat på en banner har det handlat om feltryckningar. Det är lätt hänt på en liten mobilskärm.

För varför skulle jag frivilligt ge min uppmärksamhet till reklam för försäkringar, energidryck och däcksbyte? Visst fungerar reklamen ändå i viss utsträckning, till exempel genom att den får oss att känna igen varumärken. I bästa fall, och de är väldigt ovanliga, kan vi tycka att en viss reklam är kul eller vacker och därmed ge oss positiva känslor för ett varumärke. Men mest är det bara beige.  

Jag är alltså själv en av reklamundvikarna. Samtidigt som jag ger min uppmärksamhet och läser många tidningsartiklar varje dag.

PR levererar alltså uppmärksamhet. Reklam levererar, ja vadå?

Visa hela inlägget »

Stockholm 2020-08-24

En PR-byrå ska se till att uppdragsgivarna blir intervjuade och citerade i medierna. Resultatet blir nästan alltid väldigt positivt, en artikel som sprider de budskap vår uppdragsgivare gärna vill att fler ska känna till.

Men vad kan du förvänta dig för resultat av en intervju?  

-       Citaten uttrycker inte exakt det som sas i intervjun
Det som sägs i samtalet är ofta mer komplicerat än den förenklade version som sedan hamnar i artikeln. Dessutom justerar journalister ofta citaten så de passar artikeln i helheten, och då glider de bort en bit från vad som faktiskt sas. Vårt råd är att acceptera att detta är hur medier fungerar, och så länge det inte är fel så är det inte så mycket att göra åt. Oftast gör det faktiskt artikeln bättre och därför blir den mer läst!

-       Kolla citaten innebär inte att korra citaten
Journalister brukar vanligtvis be sin källa att godkänna citaten. Citaten ägs dock i det läget av journalisten, och inte av den som uttalade dem. Medierna skriver helt enkelt vad de själva vill skriva, och vår uppgift är enbart att reagera på faktafel. Därför ska vi inte kommentera språket, kritisera urvalet eller skriva om ett citat så att det blir mer ”corporate”. Sådant uppfattas bara negativt och riskerar att försvåra framtida kontakter. Det går också att se detta som en möjlighet att få ge lite extra fakta.

      Tålamod
Det är också vanligt att det tar lite längre tid än vad vi och uppdragsgivaren skulle vilja innan en tidning publicerar artikeln. I värsta fall skrevs artikeln för att tidningen vill ha något att publicera under semestern...

-       En intervju innebär ingen garanti för publicitet
Även om en intervju går bra så kan det hända att det aldrig blir någon artikel. Journalisten kanske intervjuade flera personer, och det var någon annan som gav de skarpaste citaten. Eller så var intervjun bara avsedd att samla fakta eller lära sig mer om ämnet. Vårt råd är att tänka långsiktigt, att intervjun är början på en kontakt som kan sträcka sig över lång tid. Och att det är bra att träna på budskap och citat.

Så intervjuer är helt enkelt precis som PR i största allmänhet ett väldigt effektivt, produktivt arbete som dock ibland har ett lite oväntat utfall. Det är bäst att tänka på PR som långsiktigt och kontinuerligt, vilket också hänger ihop med att de flesta PR-insatser framför allt är varumärkesbyggande snarare än direkt säljdrivande. Då är intervjuer en av de bästa sätten av få resultat.

Visa hela inlägget »

På sommaren tar PR lika mycket semester som alla andra. Men se upp! Det finns många möjligheter till publicitet även på sommaren – och mindre material att fylla medierna med.

Ett par tips på hur det går att utnyttja nyhetstorkan under sommaren:
-          Hitta en nyhet som är sommarrelaterad. Ett företag som säljer växter kan till exempel diskutera hur försäljningen av utomhusväxter påverkas av sommarvädret.
-          Gå ut med en lite mindre intressant nyhet. Den där nyheten som ni fick över i våras eftersom den bara nästan var tillräckligt bra för att vara värd besväret att gå ut med. Nu är det dags, när trängseln är mindre.
-          Identifiera de som faktiskt är på plats på redaktionen och kontakta dem direkt. Det är alltid någon eller några som bemannar redaktionerna, och nästan utan undantag behöver de något intressant att jobba med. Varför inte kontakta dem och erbjuda något exklusivt?

Så skjut upp semestern ett tag och se till att avsluta terminen på ett bra sätt!

Visa hela inlägget »

Stockholm 2020-05-04

Vad kan en PR-ansvarig lära av Donald Trump? En del skulle säga att han är jättebra på kommunikation, eftersom han ständigt toppar nyheterna. Andra menar att han snarare lyckats få stora delar av mänskligheten att tycka riktigt, riktigt illa om honom. Få saknar i alla fall en åsikt.

PR-ansvariga kan egentligen bara ta med sig en enda sak från ”Trumpmetoden”: Att våga kommunicera. För om det är något som saknas hos alltför många professionella kommunikatörer så är det modet att sticka ut hakan.

Detta trots att det finns så mycket att vinna på att synas. Forskning visar att företag som syns mycket uppfattas som bättre, mer seriösa, större, till och med som den som är ledande i branschen.

Många PR-proffs jag pratar med har också verkligen viljan att synas. Ändå vågar de inte. Hur många gånger har jag inte försökt övertyga kommunikations-, marknads- och presschefer på företag att de ska våga gå ut med den ena eller den andra nyheten, eller att uttrycka en åsikt om något som nyligen hänt i branschen eller samhället.

I stället får jag höra att de inte vill jaga nyheter, att de inte vill riskera kritik eller att de hellre väntar på en bättre chans. Som vanligtvis inte kommer, eftersom det är samma visa nästa gång.

Ingen får sparken för att kommunicera corporate-budskapet

Som jag ser det handlar det snarare om att den djupt mänskliga egenskapen att undvika risker. Därför väljer de att inte kommunicera eller bara kommunicera om vissa ämnen, sådana som känns säkra. De håller sig till det som bestämts att de får kommunicera.

Kan det här förändras? Ja, företagens PR-ansvariga behöver ta på sig en ny uppgift. De behöver se till att deras ledning förstår varför det är viktigt att synas, att det inte är så farligt med lite kritik, att det kommer löna sig att öka genomslaget. Det interna arbetet om att berätta om nyttan med PR kan inte överskattas.

Så är Donald Trump en bra förebild? Han kommunicerar förstås mycket och ingen kan beskylla honom för att tänka efter för mycket innan han ger sig ut på Twitter. Han lyckas få ett enormt genomslag för det han säger - mycket just på grund av bristen på eftertanke. Vilket är en riktigt dålig utgångspunkt för att få fler att tycka om dig.

För det är fortfarande viktigt att ha ett genomtänkt budskap. Samtidigt är det dock fullt möjligt att stå för något positivt och samtidigt vara intressant för många. Fråga en PR-byrå som Agera PR, så berättar vi gärna hur det går till.
 
 

Visa hela inlägget »

Stockholm 2020-03-30

Det kanske inte i första hand är PR vi tänker på mitt i en pandemi. Det viktigaste i den nuvarande situationen är förstås att skydda liv och hälsa. Även ekonomin och människors välfärd är viktig. Enskilda företag behöver främst tänka på sina anställda och undvika permitteringar. Men även marknadsföringen påverkas. Speciellt ett råd är särskilt viktigt.

Vi vet inte idag skalan på de ekonomiska följderna av den globala pandemin, men vi vet att de blir stora. Samtidigt påverkas företagen på väldigt olika sätt. De som säljer videokonferensutrustning är i rätt bransch just nu. Frisörer har det tuffare. Men de flesta företag fokuserar nu bara på att överleva, och inte så mycket mer.

Med risk för att låta cynisk så bör företagen även tänka igenom sin marknadsföring och hur den påverkas. Vad är då det viktigaste att göra?

1.       Se till att kommunicera hur ni påverkas, så att ni visar att ni inte fått panik och att ni anpassar er till situationen. De egna kanalerna, främst webben och sociala medier, bör ge enkel tillgång till svar på de frågor som era kunder och andra intressenter nu ställer sig. Även ett besked om att ni fortsätter som vanligt kan vara intressant.

2.       Glöm inte empatin. Det är väldigt enkelt för företag i kris att bara tänka på sin egen verksamhet och ekonomi. Men det handlar också om människor. Både de anställda och andra som påverkas av verksamheten.

3.       Var inte rädda för att uttrycka era åsikter men se till att de lirar med samhällsdebatten. Få saker kan bli så förödande för varumärket som att tondövt hävda något som journalister tycker är fel. Det är alltid ett bra tips för PR-avdelningar att ta hjälp av en extern part för att undvika sådant.

4.       Sist kommer nu det viktigaste rådet av alla: En ekonomisk nedgång gör det billigare att ta marknadsandelar. De företag som har gott om pengar i kassan kan helt enkelt passa på att marknadsföra sig när ingen annan gör det. Därigenom kan de öka kännedomen hos målgrupperna och framstå som de är större än vad de är.

Under pandemin blir även PR billigare. Främst därför att inte alla journalister hela tiden kan skriva om Corona samtidigt som företagen inte vågar gå ut med några nyheter. Det är helt enkelt nyhetstorka. Då finns det inte lika mycket brus att nå igenom.

Ett annat skäl till att arbeta med PR just nu är att konkurrenterna tagit paus. Relativt dem är det alltså ett bra läge att synas och långsiktigt öka kännedomen om varumärke och produkter.
 
 

Visa hela inlägget »

PR-strategier görs ofta mer komplicerade än vad de behöver vara. På Agera PR använder vi en modell för effektiv strategi som vi kallar för realtidsstrategin, och som ger en kort startsträcka som vi kombinerar med många, regelbundna uppdateringar. Detta ger fördelar som närhet till marknaden och organisationen samt ett snabbt genomförande.

Så här gör vi:
1. Börja kommunicera
Ja, detta känns kanske bakvänt! Men väldigt få företag behöver ett strategiskt arbete för att veta att de ska sprida positiva värden och att det är bra att synas mycket. Därför ska alla kommunicera direkt. (Det finns undantag, men de är ovanliga.)
2. Ta reda på era mål med PR
Ibland har vi situationen klar för oss. Produkten är färdig, målgruppen tydlig och nu ska det bara kommuniceras. Fast vad är det vi vill förändra hos målgruppen? Vi behöver slå fast hur produktens fördelar ska uppfattas av målgruppen och vilka värden företaget ska stå för.
3. Välj kanaler och budskap
Vi behöver bli konkreta. Utifrån det vi vill förändra med kommunikationen. Vi jobbar igenom budskapen, hittar kanalerna som når fram och formulerar en praktisk plan för hur kommunikationen ska ske. 
4. Se till att det fungerar
PR behöver ge resultat och när vi kommit så här långt vet vi också vilka resultat vi förväntar oss. Har vi tur så fungerar det redan och då är det bara att kommunicera. Annars så behöver vi ta reda på vad vi behöver förändra. 

Oavsett vilket är det här en modell som är tänkt att börja om från början, direkt när den är klar. Det är det som en realtidsstrategi betyder. Den förändras ständigt för att passa vad som händer i företaget, medierna och omvärlden.

Visa hela inlägget »

Det är dags för ett nytt år och ett nytt decennium. Vad kommer hända i PR-världen? År 2010 fanns varken Instagram eller Snapchat. Däremot var Metro stort och det fanns massor av datortidningar - som publicerades på papper. 

År 2020 förutspår vi att ännu fler papperstidningar går under, att många influencers går på kurs i marknadsföringslagstiftning och att vi allt som oftast suckar att Facebook har blivit tråkigt. 

Inför nästa decennieskifte då? Vi vet inte, men några saker tror vi består: Varken seriös journalistik, sociala medier eller mediernas globalisering är flugor. 

Visa hela inlägget »

Senaste inlägg

Nyhetsarkiv