2017

Det har hänt att vår kund blivit intervjuad på gräsmattan utanför en villa där julfirandet pågår för fullt. Att tv-nyheterna på julafton plockat upp det där gamla pressmeddelandet från tidigt i december. Och i år kanske det händer igen. 

Om inget händer: God jul! 

Om något händer trots allt händer så har vi en jourtelefon, tel. 073-397 46 55.

Visa hela inlägget »

Stockholm 2017-11-23

Någon som trodde att medierelationer inte funkar? Forskare på Harvard har nyligen i en undersökning kunnat följa hur publicitet i tidningar leder till ökad aktivitet i sociala medier. Dessutom handlar det om aktivitet som stödjer just det som sägs i artiklarna.

För en PR-byrå låter det här förstås som musik i våra öron, och jag kan intyga att vi kommer citera den här forskningen i alla möjliga sammanhang under lång tid framöver.

För även om resultaten kanske inte är någon överraskning, så är trots allt effekten av PR ofta väldigt svår att leda i bevis utom all tvivel. I det här fallet lyckades forskarna hitta ett smart sätt att locka fram orsak och verkan. Då blir det tydligt att PR-aktiviteterna haft en riktigt tydlig effekt.

Forskarna fick hjälp av några medier, bland annat Huffington Post och Nation, med att publicera artiklar om olika ämnen som immigration eller jobb. Det handlade om reportage snarare än tidsbundna ämnen och det var förstås därför som medierna tyckte de kunde vara med i projektet.

Forskarna visar att 13 000 fler tweets publicerades i samma ämne som artikeln under den vecka de publicerades. Alltså 13 000 fler än vad som var normalt, vilket innebar tio procents ökning av antalet inlägg. Detta alltså trots att medierna som deltog i studierna är stora men långt från de största.

Dessutom visade undersökningen att antalet tweets som stödjer samma åsikter som i artikeln också ökade. Visserligen inte med mer än ett par procent, men över tiden och med upprepade artiklar i större medier bör effekten bli stor.

Slutsatsen blir förstås därför att de mediekontakter vi som PR-byrå arbetar med ger effekt. Upprepade artiklar med samma budskap gör att vi kan påverka opinionsbildningen och i förlängningen, samhället. Om nu någon tvivlat på det alltså.
  

Visa hela inlägget »

Stockholm 2017-10-31
PR-byråer är nyhetsmaskiner. När vi (ganska ofta) hör uppdragsgivare säga att de inte har något spännande att berätta om tar vi det som en utmaning. En del händelser finns där redan, är omtalade hos företaget och behöver bara paketeras om för att de ska bli nyhetsvärdiga. Andra kanske ingen ens lagt märke till internt.

För att få fram rätt information från uppdragsgivaren behöver en PR-byrå vara bra på research. Företagen behöver i sin tur vara bra på att öppna dörrarna för PR-byrån så de kan ta reda på det de behöver veta. Det behöver också finnas en budget som tillåter det här.

Sedan börjar paketeringen. Här gäller det att lyfta fram det som är intressant för medier, vilket innebär att vi letar efter sådant som väcker intresse och är värdefull information för en bredare grupp än bara vår uppdragsgivare.

Det vi letar efter ska förstås även passa in i den övergripande strategin för vad vi ska kommunicera. Strunta i de fåniga grejerna som säkert någon journalist tycker vore kul, men som inte hjälper oss skapa ett bra varumärke.

Det handlar också om rubriksättningar som väcker intresse. Ungefär som rubriken till den här texten kanske gjorde. Skillnaden är att vi i vårt material ska se till att ha täckning för det som står i rubriken.

För något otroligt gör nog inte PR-konsulten, ens mot slutet av den här texten. Har vi gjort vårt jobb så kommer det bara leda till bra kommunikation som når målgrupperna med rätt budskap. Inte så illa det heller.

Visa hela inlägget »

Vi som jobbar med PR får ibland höra att ett varumärke bara behöver vara känt i sin målgrupp, inte utanför den. Men att marknadsföra produkten alltför snävt riskerar att göra dig ointressant även för målgruppen, vilket beror på att de flesta möjliga köpare behöver förankra sina inköpsbeslut i en större grupp. Då är det en stor fördel om varumärket är känt sedan tidigare.

Det här blir särskilt aktuellt när vi pratar om sociala medier. De flesta varumärken har svårt att organiskt locka stora grupper att följa dem på Facebook och utan betald annonsering är det nästan omöjligt. Det går alltså att välja mellan att betala sig in eller att bara rikta sig till en väldigt smal grupp och även annonseringen går ju rikta väldigt snävt på sociala medier. Samma diskussion dyker upp när vi diskuterar hur breda medier vi behöver synas i. Stora medier har breda målgrupper, och därför kan det uppfattas som de inte passar för varumärket.

Men hur snävt ska PR-arbetet vara? Tänk så här: En biltillverkare som bara riktar in sin marknadsföring på den enda bilintresserade i en familj glömmer bort att själva inköpet påverkar alla i familjen. Sannolikt är det också flera som ska använda bilen, och då är också flera inblandade i köpbeslutet. Känns det tryggare för den som inte känner till marknaden så bra att köpa en Volvo eller en bil från ett okänt varumärke?

Det här gäller även för B2B. Det är lättare för en IT-chef att beställa från IBM än från en okänd leverantör. Detta är inte minst tydligt efter att IBM även blivit kända som Transportstyrelsens leverantör – men jag tror få trots detta skulle tveka att anlita dem. De har ett skydd i sitt sedan decennier inarbetade varumärke.

Så vad gör kännedom för nytta? Bland konsumenter är varumärket du väljer ofta en fråga om vem du är, snarare om produkten. Då är det väldigt viktigt att omgivningen känner till signalen du skickar ut, annars blir den meningslös. Förvånansvärt mycket av detta går igen även i B2B.

Samtidigt finns det gränser för hur känd man behöver vara. En produkt som vänder sig till företag behöver vara känd hos människor i flera funktioner i företaget, men kanske inte bland privatpersoner. Säljer du dyr konsumentelektronik är de mest teknikfientliga grupperna inte intressanta. I värsta fall blir de bara mer fientliga när de påminns om er dyra teknik. Även om de ingår i samma hushåll som den som köper produkten så kommer de inte lägga sig i valet av varumärke.

Slutsatsen? När du väljer hur bred din PR ska vara behöver du först tänka igenom vilka som påverkar köpbeslutet och hur. Vi hjälper gärna till med det valet.
 

Visa hela inlägget »

Nya adressen är Kronobergsgatan 49. Även denna gång blir vi alltså Kungsholmen trogna. 

Epoken på Sankt Eriksgatan är slut, men flytten går bara ett kvarter. Utsikten mot Kungsholms strand och kanalen finns kvar! 

Flytten går 1 september och den fullständiga post- och besöksadressen är:

Agera PR
Kronobergsgatan 49
112 33 Stockholm

Visa hela inlägget »

Stockholm

Även en PR-byrå behöver ta semester! Vi önskar därför glad sommar och ber om förståelse för att vi kan vara svårare än vanligt att nå.

Men är det mediekris så är det, och kontakta då vänligen Michael Falk på tel. 073-397 46 55. 

Visa hela inlägget »

Stockholm 2017-06-26
PR och marknadsföring riskerar att få ett sämre rykte, och det är Donald Trumps fel. Det kanske låter som ett drastiskt påstående, men faktum är att Vita husets påhittade nyheter och felaktiga fakta undergräver ryktet för alla PR-proffs överallt. Vita husets PR-ansvariga är med största sannolikhet världens mest publika kommunikatörer. Problemet är att dessa idag inte bara slirar lite på sanningen, utan de är helt enkelt charlataner.

Men påverkar det Visa huset gör verkligen företag och andra organisationer som vill använda PR i Sverige för nå ut med sitt budskap? Kan det till och med påverka hur väl en PR-byrå i Stockholm fungerar?

Svaret är ja, eftersom förtroendet för vår verksamhet undergrävs. Det har så klart alltid funnits de som tror all marknadsföring är lurendrejeri, men vi som arbetar i branschen vet att verkligheten ser annorlunda ut. Jag har faktiskt aldrig råkat på någon PR-konsult som hittar på något över huvud taget. Visst förstärks fördelarna med det vi kommunicerar, men frågan ”kan vi verkligen stå för det vi säger?” är mycket, mycket vanlig inom PR. Vi vet att det vi påstår granskas. Vi agerar därefter.

Tyvärr så sprider Vita husets uppenbara och taffliga propaganda ett dåligt rykte som drabbar alla som arbetar med att marknadsföra något, vad som helst. Alldeles särskilt drabbar det oss som arbetar med PR och sociala medier, eftersom det är de kanaler som även Vita huset jobbar med. Effekten blir ett ökat misstroende för alla som vill förmedla ett budskap. Samhällets hela informationsflöde undergrävs i förlängningen.

Så sommarens blogginlägg från PR-byrån är tyvärr negativt. Och avslutas med en uppmaning till alla som kommunicerar att tänka efter lite extra, för tyvärr kommer allt ni kommunicerar att granskas mer än vad som är rimligt. Detta är den naturliga följden av ett ökat misstroende.

Visa hela inlägget »

Stockholm 2017-05-31

Ibland kan en PR-byrå lyckas så bra med sina kunders sociala medier att det verkar som att hela Sverige pratar om våra kunder. Eller så får vi till en riktig drömpublicering, kanske en artikel som prisar ett företags produkter i någon av de största medierna. Men hur vet vi att detta får försäljningen att öka?

Trots att vi får tillgång till allt mer data så är det en utmaning att veta var försäljningen kommer från. Visst driver sociala medier kännedomen och engagemang, och social selling är viktigt för B2B eller större konsumentköp. Absolut är det så att publicitet i stora medier driver mycket trafik till företagets mediekanaler och webbplats.

Så om målet är att öka synligheten är det inte svårt att mäta framgång. Såväl digital kommunikation som PR brukar dessutom vara bra metoder för att uppnå detta och att motivera kostnaden utifrån synlighet borde kanske egentligen räcka.

Men om det är försäljningen som ska mätas så är det inte så enkelt att visa vad som orsakade vad. Visst går det att få fram leads genom bra kommunikation, men idag handlar försäljning om så mycket mer. Säljprocessen för dyrare produkter, såväl till konsumenter som B2B, pågår ofta under lång tid och en stor del av den sker utan att någon utanför köparens allra snävaste grupp får veta något.

Digital kommunikation och PR kan vara till hjälp i flera olika delar av säljprocessen, men trots alla påståenden vi ser därute så är social selling svårt att räkna hem. I alla fall om vi enbart utgår från de fåtal fall där en köpare skriver ”nu tänker jag köpa” på Facebook eller genom att tracka en person till e-handelsidan.

Detta gör att PR och sociala medier främst ska ses som marknadsföringsverktyg som påverkar långsiktigt. Men samtidigt ska en PR-byrå alltid kunna svara på hur det de gör just nu är tänkt att påverka försäljningen.  

Visa hela inlägget »

Stockholm 2017-04-28
Företag som vänder sig till en PR-byrå kan ha väldigt olika förväntningar om vad vi egentligen sysslar med. Därför kan en enkel beskrivning av vad som är de olika beståndsdelarna för PR år 2017 vara på sin plats. Beskrivningen omfattar faktiskt bara fyra punkter:

1. Förtjänad media. Det här är vad många tänker på i fråga om PR, nämligen medierelationer. Det handlar om att ta fram ett material som övertygar en redaktör för en tidning att skriva en artikel om vår uppdragsgivare, helt enkelt.

2.Social media/delad media. Varför ”delad”? Jo, det handlar om att man delar saker och det handlar om att detta är medier där alla deltagare delar såväl konsumtion som produktion.

3.Betald media, det vill säga medieutrymme som vi betalar för. För en PR-byrå handlar det då inte om de snygga affischtavlor som du hellre anlitar en reklambyrå för att formge. PR-byråer är bättre på redaktionellt, trovärdigt, sponsrat content i medier och bloggar.

4.Ägd media. Det här kallas ibland även content marketing, och innebär att vi tar fram innehållet för företagets egna kanaler, som webbplats och nyhetsbrev.

Vi skulle även kunna prata om annat, som influencers, det vill säga samarbeten med personer som påverkar. Eller events för bransch och beslutsfattare. Eller… Nej, för enkelhetens skull avslutar vi där.

Fast detta är förstås bara en beskrivning av våra praktiska tjänster, och innan vi börjar jobba med det behöver vi ställa den viktiga frågan: ”Vilka vill ni påverka på vilket sätt?”. Den strategi som blir svaret är det som en PR-byrå kanske är allra bäst på.

Visa hela inlägget »

Stockholm 2017-03-17

Skapa en känsla av att vara
speciell. Där har du svaret.

PR är ett effektivt sätt att förmedla känslan av och argument för att en produkt eller ett varumärke är alldeles speciellt bra. Dessutom, om det sker via traditionella medier, med en journalist som genom sin underskrift signalerar att argumenten stämmer.

Vi vill ju köpa en produkt när vi uppfattar funktionerna som speciella, eller också är det känslorna den väcker eller till och med för att du tror den ska förändra ditt liv.  Funktioner är ett exempel på något som i och för sig kan beskrivas genom ett produktblad, men de kan göras särskilt levande om du även visar hur smarta de är, hur mycket de underlättar, hur långt före alla andra du är när du köper dem.

Allt det här är sådant som annonser ofta berättar – men där övertygar de inte. Därför att avsändaren saknar trovärdighet. Sådan trovärdighet finns i stället i medierna och även i sociala medier i viss utsträckning. I det senare fallet är det dock inte journalister och experter utan andra konsumenter som står för trovärdigheten. Andra som är som jag köper det här, och då kan jag också göra det.

Vad är motsatsen då? Jo, ett exempel på ett tillfälle när PR faktiskt inte fungerar särskilt bra är när det handlar om att försöka sälja en produkt som inte har någon särskild fördel. Den är som alla andra bara. För allt kanske går att sälja med mördande reklam, men definitivt inte med mördande PR. Vem gör en tumme upp på sociala medier för Colgate, när skillnaderna mot Pepsodent inte verkar spela någon roll?

Visa hela inlägget »

Alla PR-byråer ger nog ibland rådet att undvika att säga ”ingen kommentar” som svar på en journalistfråga. Men varför egentligen? Det finns en rad goda skäl, varav ett par av de viktigaste är:

1.       För att du missar chansen att få ut ditt budskap. Resten av intervjun riskerar att handla om att journalisten försöker ta reda på var exakt gränsen för det som du inte vill kommentera går. I stället för att du får prata om som faktiskt

2.       För att du verkar dölja något. Ja, det är väl till och med uppenbart att du inte vill berätta allt du vet, för annars skulle du väl säga att du inte vet svaret på frågan. Om du har legitima skäl att inte vilja svara vore det så klart bättre att förklara vilka de är?

3.       Det får dig att verka inkompetent. För numera vet alla att ingen förväntas säga ”ingen kommentar”, och du framstår som den sista som inte fått reda på det.

Men det finns faktiskt också tillfällen när det är bäst att inte alls svara på en journalistfråga. Hör gärna av dig om du är intresserad att diskutera mer om detta.

Visa hela inlägget »

Stockholm

Fejknyheter kanske framstår som nytt, men är väl egentligen en uppdaterad version av gammal klassisk propaganda. De är ett stort hot mot journalistiken, och antagligen är de dessutom ett lika stort hot mot PR-byråer.

PR bygger på att det finns källor som det går att lita på, så ingen vinner på att fejknyheterna tar över. Förutom de intressen som står bakom dem, vill säga.

Eftersom felaktiga nyheter funnits i hundratals år så finns det också mycket forskning och kunskap om dem. Riktig kunskap alltså, ingen fejk.

Det finns fyra saker som måste vara uppfyllda för att fejknyheter ska kunna påverka någon (not finns längre ner):


1. Är informationen i den kompatibel med det jag redan tror?

När vi hör något nytt så gör vi en bedömning utifrån vad vi redan accepterat sedan tidigare. När informationen stämmer med vad vi redan tror så känns den mer positiv, mer ”rätt”. Forskare menar till och med att den är enklare för vår hjärna att processa.

Vad händer då när vi accepterat något som inte stämmer? Jo, allt som i för hög grad motsäger detta riskerar att bli bedömt som felaktigt.


2. Finns det motsägelser i informationen?

Information är bara trovärdig om den saknar inre motsägelser. Den måste på ett trovärdigt sätt beskriva hur människor tänker och agerar, för att kunna övertyga.


3. Kommer informationen från en trovärdig källa?

Det är inte alltid som man har tid och möjlighet att bedöma ny information, och då är det en genväg att i stället bedöma källans trovärdighet. Dock ska det sägas att detta uppenbarligen inte är den viktigaste punkten, vilket till exempel visades i en studie där klimatskeptiska budskap som uppgavs komma från Exxon av läsare bedömdes som lika trovärdiga som när de kom från en mer neutral källa.


4. Tror andra på informationen?

Information som man känner igen är mer trovärdig, vilket gör att repetition av ett budskap är en effektiv metod för att övertyga.

Att formulera budskap så att det framstår som om det finns konsensus för dem kan vara effektivt. En studie i Australien visade till exempel att människor som har främlingsfientliga åsikter där ofta tror att en större andel av befolkningen har liknande åsikter än vad som i själva verket är fallet.


Vad blir då slutsatsen från detta? Jo, att fejknyheter fungerar som all annan kommunikation som finns där ute. Den som vill motverka den måste använda samma mekanismer. För att till exempel övertyga en Trumpanhängare om att muslimer inte är livsfarliga måste du alltså anknyta till det som de redan tror, bygga upp din trovärdighet som källa och se till att visa att informationen du ger i själva verket redan är något som alla vet.


Källa: Stephen Lewandowsky et al (2012) ”Misinformation and Its Correction: Continued Influence and Successful Debiasing” i Psychological Science in the Public Interest

Visa hela inlägget »

Senaste inlägg

Nyhetsarkiv