2016

Stockholm 2016-11-30

Är all PR bra PR? Nej, säkert inte. Men det är möjligt att en produkt kan associeras med olika negativa värden - och ändå få en ökad försäljning. Orsaken är att det finns negativa värden som vi tror är nödvändiga för att åstadkomma det som vi verkligen vill ha.

Ett exempel är resor där strapatser ingår som en del i resan. Dessa gör antagligen att upplevelsen känns mer genuin och det jobbiga blir ett sätt att få en större upplevelse.

Och ett annat exempel är löpartävlingar, där det inte längre är tillräckligt ansträngande att springa ett maraton utan trenden är att antingen springa ännu längre, alltså ett ultramaraton, eller att möta olika former av hinder under vägen.

Ett tredje exempel är läkemedel, där det visat sig att piller som ser konstiga eller rent otäcka ut i själva verket fungerar bättre. De ökar förväntningarna och därmed effekten, eller i alla fall placeboeffekten.

Marknadsförare har så klart länge använt den här kunskapen för sin PR och för att öka försäljningen av alla kategorier av produkter. Enligt blindtester tycker de flesta att Red Bull smakar illa, sämre än andra drycker. Det skulle vara enkelt att ge den en bättre smak, men då skulle vi kanske inte längre tro att drycken gör oss piggare. Då skulle den sälja sämre.

Det finns andra sätt som vanligtvis negativa aspekter av marknadsföringen kan leda till något bra. Ta till exempel den undersökning som kom fram till att en negativ bokrecension i New York Times ledde till ökad försäljning – under förutsättning att författaren var okänd sedan tidigare. Samtidigt kom man fram till att ett välkänt varumärke, eller i det här fallet författare, som fick en negativ recension också såg en minskad bokförsäljning. Det här handlar så klart om att New York Times har ett stort genomslag och recensionen ledde till att den okända boken och författaren uppmärksammades mycket bredare än den annars gjorts. Kännedom var viktigare än bedömningen av produkten, helt enkelt.

Så sammanfattningsvis kan dålig PR ibland vara bra PR, men huvudregeln gäller fortfarande: Dålig publicitet är inte bra, och positiv publicitet kan rädda dem som i ett senare skede råkar ut för kritik.
Som ett experiment: Vad förknippar du med Vattenfall och vad förknippar du med Telia? I det första exemplet gissar jag att du tänkte ”smutsig kol” eller kanske ”förlustaffärer”, vilket beror på att de inte stod för något särskilt - tills de hamnade i skottgluggen. I fråga om Telia tror jag att de flesta inte i första hand tänker ”skumma affärer i Centralasien” utan i stället går associationerna mer mot telefonabonnemang. Vilket med största sannolikhet har att göra med att de har ett varumärke som är väl inarbetat.

Ett bättre slagord att upprepa är: Bra PR är alltid bra PR. 

 

Visa hela inlägget »

Stockholm 2016-10-31

Bra PR handlar mycket om vad vi gör i sociala medier. Men utvecklingen i sociala medier går fort, och ibland sprids åsikter som ”Twitter dör!” eller ”Unga använder inte Facebook längre!”

Som motvikt mot det där kan ISS senaste statistik om hur sociala medier används i Sverige funka bra.

Det visar sig där att Facebook fortfarande är det mest populära mediet, och användningen ökar fortfarande i samtliga åldersgrupper över 16 år. Så visst, om målgruppen är barn och tonåringar så ser ökningen för Snapchat intressant ut. Bland de som är 16-25 år är det däremot 94 procent av befolkningen som använder Facebook.

Twitter tappar mycket riktigt, men fortfarande är det en viktig kanal för politik och samhällsfrågor. Det är ändå intressant att det faktiskt är första gången som någon av de större kanalerna backar över huvud taget.

Efter Facebook, som idag används regelbundet av 71 procent av svenskarna, så är det Instagram som är mest populärt (44 %) och därefter LinkedIn (26 %) och Snapchat (25 %).

PR verkar med andra ord även i fortsättningen få öka fokusen på sociala medier.

Visa hela inlägget »

Stockholm 2016-09-30

PR går ut på att skapa en positiv bild av ett företag, organisation eller person. Men ibland är det svårt nog att se till att varumärket ens uppfattas hyfsat neutralt. Många förvärrar dessutom situationen genom att de använder fel metoder i sin kommunikation.

Dessutom kan tyvärr vilket varumärke som helst börja uppfattas negativt. Visst kan det handla om att man gjort något dåligt och borde vetat bättre, men ibland är det nog bara otur som gör att strålkastarljuset råkar hamna just där det hamnar.

Ryggmärgsreflexen är ofta att förneka och argumentera emot. Problemet är att detta ger motsatt effekt, det vill säga att den negativa och kanske helt felaktiga bilden förstärks ännu mer. Just repetitionen av associationen, till exempel mellan en snabbmatskedja och övervikt, gör att den uppfattas som mer sann.

Därför ska snabbmatskedjan inte gå ut och säga något i stil med ”vår mat orsakar minsann inte övervikt”, förutom att de så klart ska svara på direkta frågor och ha information på sin hemsida för de som undrar.

Vilka PR-metoder kan då i stället skapa en mer positiv bild av ett varumärke på dekis? Framför allt ska man kommunicera om det man vill varumärket faktiskt ska associeras med. Det går inte att radera bilden av att Telia har skumma affärer i diktaturer och att Volkswagen fuskar med bränsleförbrukningen, men man kan se till att dessa varumärken också associeras med positiva saker. Upprepas det tillräckligt ofta så är det sådant målgruppen tänker på när de tänker varumärket.

IKEA hade till exempel fördelen att uppfattas mycket positivt redan innan Kamprads ungdomliga nazistvurm uppdagades. Med hjälp av de positiva associationer som var etablerade kunde IKEA koncentrera sig på att försöka minimera skadan. Genom de klassiska PR-verktygen: Ge tydliga svar från början och visa hur man ska göra för att det inte upprepas. Förtroendet för IKEA fanns där redan och därför trodde många att företaget i grund och botten var reko.

Men så här snyggt går det inte alltid till. När en PR-byrå blir kontaktad är det tyvärr ofta för sent. Kommunikationsansvariga känner att fel bild har satt sig, kanske i samband med ett granskande reportage eller bara genom att fokus om och om igen hamnar på fel aspekter – inte de som man vill kommunicera.  Den felaktiga bilden har alltså redan blivit etablerad. Då är det inte bara svårare, inte bara dubbelt så svårt, utan flera gånger så svårt att ändra den som om man börjat med en mer neutral situation.

Visa hela inlägget »

Stockholm 2016-08-31

Hur kan ett varumärke haka på en framgångshistoria som Pokémon Go och använda den för sin PR? Vi har sett exempel på hur det kan gå till, som att Comhem i Stockholm satt upp ett gratis trådlöst nätverk och mobilladdare vid ett Pokestop där många spelare samlas. Caféer och butiker som finns nära Pokestops har gett Pokemonspelare särskilda erbjudanden.

Samtidigt som det går att tänka sig många kreativa idéer, så är nog den viktigaste lärdomen från det som hänt att det gäller att vara snabb att hänga med när en PR-möjlighet uppstår. Nu är det kanske redan för sent att göra Pokémon Go till en PR-framgång. Den explosionsartade tillväxten som satte igång vid lanseringen - eller redan före lanseringen i Sverige faktiskt - är nog redan förbi. Nu finns det bara stagnation kvar. 

Men en ny app som bygger på augmented reality kommer säkert snart, eller så utvecklas Pokémon Go i en ny version som lockar ännu fler! En social dimension i appen skulle till exempel göra den mer hållbar. 

Visa hela inlägget »

Stockholm 2016-01-28

Hur skulle vi göra PR för en ny glass? Svar: Vi skulle skapa nyheter om den! Varför? För att en produkt som är ny för kunden vinner särskilt mycket på bra PR. Att göra traditionell reklam för en ny produkt eller för ett nytt varumärke kräver stora resurser för att nå fram, men att väcka uppmärksamhet med PR är betydligt billigare – och mer effektivt.

Orsaken är att budskapet om en ny glass främst ska skapa ett intresse och få konsumenten att prova den. Om PR-arbetet leder till artiklar som säger att en produkt är ny, cool, rolig och bra så är det många som fler som tror på det än när de hör samma sak genom betald reklam. Hur ofta brukar du själv prova en ny produkt därför att du sett reklam om den?

Även äldre varumärken kan förstås behöva få nya kunder att prova på att använda produkten. Skillnaden är att det för redan etablerade varumärken ibland i stället är mer intressant att satsa på att öka lojaliteten hos existerande kunder.

Detta gör också att sidor och grupper på sociala medier inte i första läget är viktiga för nya varumärken. De som vänder sig till ett varumärkes sidor på Facebook och Instagram gör det för att de redan är intresserade och sannolikt redan är kunder. Därför är detta en bra metod att fånga upp lojala kunder och göra dem ännu mer lojala genom att man riktar information och kampanjer till dem.

Ett exempel som illustrerar den här avvägningen mellan nya och gamla kunder är Pepsi. Företaget satsade stort på sociala medier för några år sedan och samtidigt drog de ner på investeringarna i reklam och PR. Problemet var att de som vill följa Pepsi på Facebook är de som redan älskar produkterna. Tillväxten i försäljningen fanns inte där, utan bland de som väljer andra företags produkter. Pepsi har därför efter några tuffa år nu återgått till traditionell reklam och PR.

Slutsatsen blir därför att PR behöver vara den främsta marknadsföringsmetoden för den som vill växa eller som har en produkt som är okänd, även om den bara är okänd för vissa segment av marknaden. De företag som enbart vill behålla existerande kunder kan däremot kanske klara sig utan.  

Visa hela inlägget »

Stockholm 2016-05-26

SABRE Awards EMEA 2016, ett av de viktigaste priserna för PR-byråer, delades ut igår. En av vinnarna var Arubas kampanj för #GenMobile som fick en gyllene SABRE inom hardware technology. Agera PR har drivit kampanjens svenska del i samarbete med WE Communications. 

Kampanjen är en PR-kampanj om Aruba och hur trådlösa nätverk används av dagens medarbetare, som allt mer blivit en mobil generation. I Sverige har kampanjen drivits i medier och sociala medier av PR-konsulter på Agera PR.

Visa hela inlägget »

Stockholm

Idag är marknadsförare av goda skäl rädda för reklamblockerare. Deras dyra reklamkampanj sorteras bort innan den ens visats, och hur ska de då synas för målgruppen? Lösningen är PR.

Egentligen kanske marknadsförare snarare borde vara nöjda. Reklamblockerare används sannolikt av de som ser reklamen som mindre användbar eller direkt störande. I många fall är detta inte målgruppen.

I stället skulle marknadsförare kunna tänka att marknadsföringen måste bli ännu mer relevant. Ingen blockerar det som är relevant.

Relevanta budskap förmedlas dock sällan genom reklam, utan snarare genom redaktionellt material. Det är därför PR som är räddningen för den reklamblockerade marknadsföraren. Den enda marknadsföringen som verkligen når fram är det innehåll som faktiskt är intressant för målgruppen. Bara det intressanta når in i en bra tidning. Trovärdigheten i det redaktionella innehållet gör det extra intressant.

Läsaren är också en vinnare. Reklamblockerarna är ett svar på att medierna lagt in för många annonser som stör läsandet. Medierna tvingas nu snygga till sina webbplatser så att deras texter hamnar i centrum igen – inte reklamen.

Visa hela inlägget »

Stockholm

Agera PR har under ett år varit PR-byrå för ett EU-finansierat projekt för att marknadsföra polska och europeiska bär i Sverige.

I Polen är bär- och fruktodling och det handlar en växande bransch. Med hjälp av EU-medel satsar landet nu på att få sin marknad att växa ytterligare och Sverige har valts ut som en marknad där det finns potential. Agera PR stödjer arbetet genom PR i Sverige.  

- Att äta färska bär är en trend som allt fler hälsomedvetna tar till sig. Vi arbetar nu med att sprida kunskap om alla de nyttiga ämnen som finns i bär. Vi kommunicerar med konsumenter såväl som med grossister och handeln, säger Michael Falk, vd på Agera PR.

PR-projektet genomförs parallellt i flera länder runt om i Europa och samordnas av en av Polens största PR-byråer. 

Visa hela inlägget »

Senaste inlägg

Nyhetsarkiv