2013

Dagens Industri är den tidning som flest företag vill synas i. Det är något som vi på PR-byrån törs påstå efter många möten med företagsledare, och då drömpubliciteten ofta är något vi diskuterar.

Men vad gör egentligen att Dagens Industri intresserar sig för ett företag? Det är lätt att ha åsikter om det, men på Agera PR bestämde vi oss i stället för att kolla hur det faktiskt ligger till.

Så, baserat på artiklarna i ett nummer från månadsskiftet november/december 2013 så kunde vi konstatera: 
- Ibland hör vi att DI mest handlar om börsen. Eftersom 25 av 44 artiklar i tidningen handlade om börsnoterade företag eller om investerare så kan vi konstatera: Det ligger något i det. 
- Av de företag som förekom i tidningen, men som inte var börsnoterade, var det flera som producerar produkter som främst är intressanta för läsarna som privatpersoner. Som till exempel artiklar om böcker och dess förlag och ett auktionsverks senaste auktion. 
- Av de företag som inte passade in i ovanstående kategorier så var det ytterligare ett par artiklar som sannolikt inte kommit till genom att företaget aktivt arbetat för att få publicitet. Exempelvis en artikel om hur ett större företag fått kritik av en myndighet.

Det som kvarstår är då fyra artiklar, av detta nummers totalt 44. Det är dessa fyra som är utrymmet som finns för företag som vill komma in i tidningen och nå läsarna som professionella och möjliga köpare. Hur gjorde de?

Jo, det handlar om ganska typiska tjänster för en PR-byrå:
- Ett företags vd undertecknar en debattartikel som handlar om en aktuell samhällsfråga, men som också handlar om det område som företaget verkar i.
- Ett företag har gjort en undersökning där de ställt frågor till företagsledare. Frågorna handlar om den typ av tjänster företaget säljer.
- Ett företag har en så intressant affärsidé och framgångsrik bakgrund att de profileras på sidan Entreprenör. 
- Ett företag har gått ut med en intern nyhet som är så pass omvälvande för företaget att den resulterar i en notis i tidningen.

För en PR-byrå är detta vardagen. Det som man kan ta med sig hem är att det finns så pass få möjligheter att komma in, och att detta innebär att kvaliteten på materialet som vi erbjuder tidningen behöver vara väldigt hög. 

Michael Falk
Agera PR

Visa hela inlägget »

Agera PR har nu tecknat avtal med Waggener Edstrom, världens 17:e största PR-byrå räknat i omsättning. Samarbetet innebär att Agera PR ingår i Waggener Estroms Global Alliance Network, som enda svenska PR-byrå. 

- Vi har arbetat tillsammans sedan en tid tillbaka på flera projekt. Nu kommer Agera PR hjälpa flera av Waggener Edstroms kunder med deras PR i Sverige. Samtidigt kommer vi också på alla sätt förbli lika självständiga som vanligt, säger Michael Falk, Agera PR.

 

Visa hela inlägget »

Bråda dagar för PR-byråns strategirådgivare. Pinterest kommer på svenska. Facebook introducerade en ny, mer avancerad sökfunktion. Twitters videotjänst Vine blir allt mer något att räkna med.  YouTube förbättrar sina företagssidor. Med andra ord så har den senaste tiden varit rätt normal. Förändringstakten bland sociala medier visar inga tecken på att minska.

Alla dessa nya tjänster och kanaler kan säkert få kommunikations- och marknadschefer att känna en svettpärla växa i pannan. Det är ju nästan säkert att de är på väg att missa något.

I de kanaler jag själv konsumerar – som mest handlar om PR - så flödar råden om de nya funktionerna över. Ofta behövs det en helt ny strategi för att hantera den helt nya funktionen, får jag veta. Men det där, det är råd jag ignorerar.

Jag rekommenderar i och för sig alla att kasta ett öga på nya kanaler och på nya funktioner på de gamla. Eller låt hellre er PR-byrå hantera det, förresten. De har redan fått samma frågor om den nya kanalen från sina andra kunder.

Samtidigt är det oftast rätt lite som är genuint nytt med en ny funktion. Det är bara frågan om att hitta rätt taktik, utifrån den strategi som redan finns.

Det som behövs är en väl genomarbetad, men kanaloberoende strategi. Inte en ny strategi för varje kanal.

Så ta det lugnt nästa gång Facebook eller LinkedIn lanserar något nytt. Anpassa det ni redan har till det nya, kanske med hjälp av er PR-byrå. 

Visa hela inlägget »

Agera PR kommer hantera PR-arbetet för det nya varumärket Buildsmart. Buildsmart är ett företag som marknadsför nya och innovativa byggmaterial och som nu gör en offensiv satsning för att lansera sitt varumärke på marknaden. För Agera PR är samarbetet ytterligare ett exempel på satsningen på bygg- och fastighetssektorn.

Buildsmart arbetar sedan en tid tillbaka med Agera PR på kontinuerlig basis. På så sätt ska företagets målgrupper inom byggbranschen såväl som politiker nås med rätt budskap. Buildsmart marknadsför flera produkter som är mycket innovativa, som till exempel takmaterial som är gjort av ett ekologiskt material och ett ljusinsläpp som ger dagsljus inomhus.
- De flesta av våra produkter är så pass annorlunda och nyskapande att de måste förklaras på ett bra och tydligt sätt så att målgrupperna verkligen begriper fördelarna. Det ser vi att Agera kan hjälpa oss med, säger Daniel Radomski, vd på Buildsmart Group.

De senaste åren har Agera PR byggt upp flera specifika branschkompetenser, bland annat inom bygg och fastighet. Bland kunderna finns förutom Buildsmart även två arkitektfirmor och en av Sveriges största företag inom modulbyggnader.
- Allt fler företag efterfrågar en PR-byrå som känner till de kommunikationsutmaningar som finns inom deras egen bransch och som dessutom förstår språket och begreppen de använder. Där har vi en fördel, säger Michael Falk, vd på Agera PR.  

Visa hela inlägget »

Agera PR flyttar idag till nya lokaler. Efter något år vid St. Eriksplan kommer vi nu finnas på adressen Klarabergsgatan 29, mitt emot Åhléns city. 

Alla andra kontaktuppgifter är de samma som vanligt.

Välkomna hit!

Visa hela inlägget »

En PR-byrå kan vara det bästa alternativet för företag som letar efter en sökmotorskonsult för att få bättre resultat i sökmotorerna. För det är ofta PR-byråer som skapar företags allra bästa placeringar, genom att nyheter som publiceras på de största mediernas webbplatser får ett allt starkare genomslag i sökmotorerna. 

För inte så länge sedan var det vanligt att sökmotorskonsulter skapade hundratals artificiella länkar för att påverka sina kunders placeringar i sökmotorer. Enligt en konsult jag pratade med så fungerar det tydligen fortfarande för en del sökord – men inte för de där konkurrensen är stor. Så att köpa sig till en bra Googleplacering fungerar inte längre.

Det som numera betyder mest för placeringen i sökmotorer är i stället att Google värderar webbplatsen högt. Få webbplatser värderas högre än di.se, dn.se och aftonbladet.se. Det är här en PR-byrå kan hjälpa till.

För några år sedan gjorde PR-byråer mestadels anpassningar av pressmeddelanden så att de innehöll så många sökord som möjligt, och detta var ofta allt man tänkte på i fråga om sökmotorsoptimering. Redan då var detta vanskligt, eftersom innehållet ofta blev lidande när sökorden pressades in i texten.

Idag har en PR-byrå en mycket bättre tjänst att erbjuda. Högkvalitativt material som intresserar rätt redaktioner är helt enkelt oslagbart effektivt för att nå toppen på sökmotorerna med artiklar som möjliga kunder upplever som förtroendeingivande. Detta är inget som någon annan typ av sökmotorsoptimering klarar.

På Agera PR har vi nu många exempel på hur vi fått våra kunder att synas på förstasidan på Google på deras centrala sökord. Kontakta oss gärna för att höra mer.

Visa hela inlägget »

När medier börjar ställa kritiska frågor rekommenderar PR-byråer som vi en rad olika strategier. Det går ofta att kombinera flera av dem:

1. Be om ursäkt. Det här är ofta en bra taktik, som gör att ni visar att ni är öppna och lyssnar. Ni säger till exempel: ”Nu blev det tyvärr fel. Vi ber om ursäkt för det och hoppas ingen tog illa upp.” Kombinera ursäkten med att förklara hur samma sak inte ska inträffa igen.

2. Försvara och förklara. Ni säger till exempel: ”Vi var tvingade att fatta det här beslutet, därför att…” Använd tillfället för att visa hur ni eller era produkter kommer bli ännu bättre.

3. Attackera. Om ni fått kritik kan det ibland vara bra att gå till motattack. Men sällan om de som ni attackerar är grupper som inte uppenbart tjänar på att attackera er, som exempelvis era kunder eller journalister. Observera också att strategin är riskabel och kan leda till ännu mer kritik.

4. Ignorera. Mycket kritik försvinner när kritiken inte får något svar. En ensidig konflikt är helt enkelt inte intressant så särskilt länge. Men att ignorera utåt innebär inte att man ska ignorera internt, för då riskerar kritiken att komma tillbaka – men starkare.

5. Passa vidare. Ofta finns det många aktörer som är inblandade, och det är inte säkert att det är uppenbart var skulden ska hamna. Ibland kan det därför vara möjligt att passa vidare skulden till någon annan.

6. Utreda. Ni säger till exempel: ”Vi ska undersöka vad som inträffat och kommer sedan återkommer vi”. Detta är ett sätt skjuta upp problemet tills saker lugnat ner sig en aning. Det kan vara särskilt bra om faktiskt är oklart vad som är problemet eller om situationen börjar bli lite hetare än vad som verkar rimligt.

Så det är de olika strategierna. Det som är det verkligt svåra är dock att avgöra vilken man ska välja. Det är här en PR-byrå och dess erfarenheter kommer till användning. Hör därför gärna av dig.

Visa hela inlägget »

PR-byråer pratar ofta om de svåraste  intervjuerna. Fokus på medieträningar läggs därför på att arrangera situationer där intervjupersonen utsätts för en tufft granskande journalistik. Samtidigt som de flesta intervjuer i verkligheten är mestadels trevliga upplevelser.

Men det ligger i journalistens roll att ifrågasätta. Det är en PR-byrås roll att berätta att den som ska bli intervjuad behöver vara förberedd på det. Här är några typer av frågor som kan få de flesta att bli svarslösa under en intervju:



1. Frågor du inte kan svara på

Ibland får du frågor som du inte vet svaret på, eller inte får svara på. I den situationen blir många osäkra och börjar mumla, vilket nog beror på att de inför intervjun tänkte (och av sin PR-byrå fått rådet) att de ska vara öppna och svara på alla frågor de får.

Men det finns sällan något fel med att säga ”Jag vet inte” eller ”Jag får tyvärr inte svara på den frågan”. Det som dock är nödvändigt är att du beskriver skälen till varför du inte kan svara. Till exempel kan det vara att du faktiskt inte känner till svaret, eller att andra personers privatliv behöver respekteras eller att det är aktiekurspåverkande. De flesta orsaker är bättre än ingen.

Samtidigt så är det för det mesta ännu bättre att faktiskt svara på alla frågor. Det får dig att framstå som mer öppen och trovärdig. Dessutom är en fråga du inte kan svara på ett skäl att säga något du ändå hade tänkt säga under intervjun. Som exempel, om du får frågan: ”Tror du Stockholmarna vill ha gratis kollektivtrafik?” Då kan du svara: “Vi satsar nu på flera stora utbyggnationer av kollektivtrafiken. Det är det som vi vet Stockholmarna vill ha mest av allt”.


2. Frågor som är avsedda att få dig att spekulera

Ofta får du frågor som bjuder in till att du uttrycker mer än vad du hade tänkt dig. Till exempel: Du har just sagt att du inte vet när 5G-nätet slår igenom i Sverige. Då frågar journalistiken: Men om du fick gissa, hur lång tid tar det?

Då måste du snabbt bestämma dig för om du verkligen vill att det ska stå i rubriken att du tror det kommer om tre år. För det är så det blir om du svarar på frågan. Det är inte ditt huvudsakliga budskap som kommer användas som rubrik, utan din spekulation.

Ett bra råd: Fundera i förväg igenom vad du kan bli ombedd att spekulera om. Tycker du ditt svar skulle vara bra att få se i medier?



3. Frågor som ber om din personliga åsikt

Är du en person som uttalar dig för ett företag eller annan organisation? Då är du inte längre en privatperson när du pratar med medier. Det innebär inte att du inte ska uttrycka några personliga åsikter alls, utan tvärt om blir det en mer intressant artikel om du öppnar dig och är personlig.

Men däremot finns det en uppenbar risk att du skadar hela organisationen du representerar om du uttrycker åsikter som är kontroversiella.

 

4. ”Svara ja eller nej”

Journalister ber ibland under intervju om ett svar som är ”ja” eller ”nej”. Inget annat. Det här är en inbjudan att förenkla, vilket ur journalistens synvinkel ger en bättre nyhet. De vill hellre kunna skriva: ”Företaget bekräftar att de misslyckats på amerikanska marknaden” än ”Företaget säger att den tuffa konkurrensen i kombination med konjunkturen gjort att de inte lyckats så väl som de borde ha gjort på den amerikanska marknaden”.

Även om man svarar ”Ja, men…” så är det ”Ja” som är den del som riskerar att bli kvar i den färdiga artikeln. Därför ska man tänka två gånger innan man går med på att svara ja eller nej. I stället kan man säga ”Det är mer komplicerat än så”, och förklara varför.


5. Frågor som vill att du kritiserar andra

Medier gillar konflikter. Så de ber dig ofta kommentera det som andra i samma bransch gör. Du kan så klart säga negativa saker om konkurrenter – under förutsättning att du verkligen vill att det ska vara huvudpoängen i artikeln. För sannolikheten är stor att det är så det blir.

Men se det hellre som en möjlighet att prata om det som ni själva gör. Till exempel kan du säga: ”Det som skiljer oss från andra på marknaden är …”. 

Visa hela inlägget »

Företag som vill att deras nyheter ska bli publicerade behöver bra rubriker. Inte minst eftersom många stressade redaktioner inte hinner läsa längre än till rubriken.


Många rubriker är verkligen välformulerade och väcker ett intresse. Men det finns också rubriker som skulle kunna bli bättre. Här tänkte jag ge tre råd, baserade på konkreta exempel:

 


1. Korta rubriker blir lästa


En kort rubrik går snabbt att läsa. Journalister är oftast stressade. Därför behöver rubriker vara korta.


Jag gick idag igenom rubrikerna på artiklarna på DN.se och DI.se. Därefter gjorde jag samma sak på pressmeddelandesajterna MyNewsdesk och Cision, för att kunna jämföra.
Rubrikerna i pressmeddelandena innehöll i genomsnitt 7,35 ord, räknade jag ut. På tidningssajterna hittade jag rubriker som i genomsnitt nöjde sig med 4,44 ord. Så pressmeddelandena var ca 2/3 längre.


Här behöver kommunikatörerna anstränga sig mer. Långa rubriker innehåller mer information, men väcker mindre intresse.

 

 

2. Nyhetsvärdet viktigast


Nyhetskriterier är något journalister har i ryggmärgen. En kommunikatör behöver därför ta fram så många som möjligt, så snabbt som möjligt. Helst i rubriken.


Ett exempel på en mindre lyckad rubrik från idag: "Forskning och utveckling i Sverige 2011 – en översikt". Det du får veta är alltså att det nu finns en skrift full av information om forskning, där något eventuellt kan vara intressant. Dock så har inte kommunikatören plockat fram någon sådan intressant information, utan det förväntas läsarna göra själva. Dessutom så står det också i rubriken att informationen är från 2011 – två år gammal. Ingen risk att någon misstolkar detta som någon nyhet, alltså!

 

 

3. Fel form förvirrar


Förvånansvärt ofta sätts det rubriker som inte har rätt form. Det vanligaste felet är att inte skilja på nyhetsrubriker och reklamrubriker.


Ett par exempel, återigen från Cision och MyNewsdesk:
- "Svenska företag i unikt..." Värdeord som "unik", "innovativ", "framgångsrik" är väldigt svåra att använda på ett bra sätt i nyhetsrubriker.
- "Certifieringen X sprider sig i vårvärmen". Låter trevligt, men vad betyder det. Har certifieringen ökat med 100% på ett år? Det får vi inte veta, utan i stället berättas det att detta har med våren att göra.

 

När man använder fel form för nyhetsrubriken så innebär det att en redaktion behöver översätta den till nyhetsform. I stället borde de få den i rätt form från början.

 

Visa hela inlägget »

Nyligen publicerades en undersökning som handlade om hur snabbt antalet gillanden av Facebooksidor växer. De 10 procent av FB-sidor som gillas mest visar sig växa med 2,2 procent per vecka. Medianen är 0,6 procent. Det är inte särskilt snabbt, kan man tycka. Men egentligen inte något som förvånar en PR-byrå, som vet hur viktigt det är med långsiktighet.

Vi PR-konsulter träffar ofta företag som vill satsa här och nu och vill se en snabb utveckling, med fler som gillar och är engagerade. Problemet är bara att engagemang, i ännu större utsträckning än att bara gilla, är något som helt enkelt kräver långsiktighet.


För visst går det att med hjälp av tävlingar och spektakulärt content få fler som följer med på vad ett varumärke gör. Men även då kan det ofta ta rätt lång tid att få människor att verkligen uppskatta värdena som ligger bakom aktiviteterna.


Orsaken är enkel att förstå: Visserligen är sociala medier väldigt snabbrörliga, men människorna som deltar kan fortfarande behöva tid för att ändra sina attityder. Vad som behövs är därför att man tar hjälp av en PR-byrå för att sätta samman en långsiktig plan där inte bara Facebook utan alla kanaler ingår.

Visa hela inlägget »

När ett varumärke angrips så försvaras det av människor som gillar det. Det visar en undersökning från Kellogg School of Management. Detta talar emot en idé som PR-byråer ibland hjälpt till att sprida: Att vilket varumärke som helst kan förstöras vilken dag som helst. 

 

Det som avgör hur känsligt ett varumärke är för kritik är hur djup relationen mellan varumärket och kunden är. De kunder som har en personlig koppling till ett varumärke hamnar i försvarsställning när det får kritik. I stället för att lyssna på kritiken så tar de det som kritik mot dem själva.

Enligt undersökningen är det till och med så att när varumärken som Facebook och Starbucks hamnat i blåsvädret så ökar antalet besök från en stor grupp trogna kunder. 

Ett exempel från Sverige är Ikea. Förtroendet för företaget överlever såväl Kamprads nazistiska ungdomskopplingar som hästkött i köttbullarna. 

Uppenbarligen handlar det om att uppmärksamma och lyssna på sina kunder. När kunderna känner att varumärket är en del av dem själva och deras identitet så är det närmast immunt mot kritik.

PR-byråer behöver därmed fortsätta att rekommendera kunder att arbeta långsiktigt med PR för att på så sätt bygga upp förtroendet för varumärket. Den dag kritiken kommer är det för sent. 

Visa hela inlägget »

Ska en journalist intervjua dig? Här kommer 10 råd från PR-byrån.

 

Målet är att du ska klara dig igenom – och kanske till och med excellera - i en intervjusituation med en journalist. Men lika viktig som själva intervjun är förberedelsen inför intervjun.


Och det viktigaste med förberedelsen är att ta reda på vad journalisten och mediet har för intresseområden och att bestämma vilka budskap du vill förmedla. De sakerna skulle vi också kunna sätta ihop minst 10 råd om, men just idag handlar våra råd alltså om själva intervjun. Det här är bra att tänka på:


1. Se till att intervjun handlar om det du vill säga. Vänta inte på att journalisten ska ställa rätt fråga. Utgå i stället från att det är du, inte journalisten, som vet vad som är intressant att prata om. Berätta och motivera varför ditt budskap är intressant för dem journalisten skriver för.


2. Skippa allt som är corporate. Vilket innebär att du inte ska uttrycka dig opersonligt och generellt. Formulera i stället det du vill säga på ett personligt sätt, och använd metaforer och exempel från verkligheten. Då blir artikeln mer intressant och läsaren kan relatera till det du säger.


3. Journalister vet mindre än du tror. Utgå inte från att en journalist kan din bransch, utan förenkla så att vem som helst förstår dig. Blir det du säger för komplicerat är det stor risk att journalisten missförstår och resultatet blir en text som innehåller felaktigheter eller i värsta fall är obegriplig.

 

4. Snacka mindre. Det är lätt att börja babbla i en intervjusituation, särskilt om man är nervös. Det är ofta då du säger saker som du egentligen inte behöver lyfta fram, till exempel vad som är era konkurrenters fördelar.


5. Var inte säljig. Alla som närvarar under intervjun vet att du försöker skapa uppmärksamhet kring ditt företag och produkt. Men det är inte en ursäkt för att ge en säljpresentation. Du vinner både läsarnas och journalistens uppmärksamhet genom att i stället satsa på trovärdighet.

 

6. Tänk på ditt kroppsspråk. Det är en väldigt bra idé att i förväg filma sig själv i den här typen av situation. Kanske sitter du hopsjunken eller ser stel ut. Kanske tittar du på allt utom den du pratar med eller så ser du ner i golvet. Sådant är svårt att upptäcka själv – om du inte sett dig utifrån.

 

7. Svara på alla frågor. Alla som gått någon form av mediautbildning vet att man aldrig säger "inga kommentarer" i en intervju. Vad detta handlar om är att du inte vill ge intryck av att du döljer något eller är okunnig. Däremot är det helt ok att säga att du inte kan svara på en fråga eller prata om ett ämne - under förutsättning att du kan förklara varför. Samtidigt är utgångspunkten att svara på så mycket som möjligt. Då skapar du en dialog och inger förtroende.

 

8. Ljug inte, dölj inget. När man blir pressad under en intervju kan allt möjligt hända. Det slutar ofta i en återvändsgränd eller med en ursäkt senare. Det finns flera sätt att undvika detta, som exempelvis att be om att få återkomma om det är något som du inte kan svara på.


9. Använd ditt eget språk, inte intervjuarens. Journalister kommer till intervjun med förutfattade meningar, sina egna ord och begrepp. Men detta kanske ger en bild som inte stämmer med din. I värsta fall blir det missvisande eller helt fel. Journalisten vill prata om skolans nya "baracker", men ni ger dem ju "modulbyggnader". Förklara ditt ordval, så kan även artikeln blir rätt.


10. Bli aldrig arg. Man vinner nästan aldrig på att vara arg. Det behöver inte betyda att man är oengagerad, sådant kan också vara fel – särskilt om det verkligen hänt något dramatiskt.

 

Michael Falk, kommunikationsrådgivare, Agera PR

Visa hela inlägget »

Kriskommunikation är viktigt, men vad händer när krisen passerat? Vi samlade ihop det viktigaste punkterna att komma ihåg för den som behöver återupprätta ett varumärke, med eller utan hjälp från en kommunikationsbyrå eller Pr-byrå:

- Återvinn förtroendet hos kunderna genom att vara mer öppna och ärliga i er kommunikation än tidigare. Gör en poäng av att ni kommunicerar mer än vanligt, att ni är korrekta, trovärdiga och mänskliga.

- Satsa på att bygga en långsiktig relation med kunderna. Försök hitta sätt att få dem att genuint gilla det som era produkter och varumärket gör för dem.

- Se till att krisen helt och hållet är ett avslutat kapitel. Det innebär att ni bett om ursäkt för det som ni gjort fel, att ni kommunicerat hur det hela inte ska upprepas och att ni i möjligaste mån säkerställt att det inte blir en upprepning.

- Försök inte dölja att krisen inträffat. Både under själva krisen, och även efter, bör det finnas information om er syn på den på er webbplats.

En kris som kan undvikas är dock den bästa krisen för varumärket. Kontakta därför gärna er pr-byrå eller kommunikationsbyrå och prata om före-kriskommunikation i stället för kriskommunikation.

Visa hela inlägget »

Senaste inlägg

Nyhetsarkiv