2008

 


När det är dåliga tider blir företag ofta försiktiga med kostnader och minskar därför även marknadsföringsbudgeten. Men detta är en långsiktigt dålig strategi, åtminstone om företaget vill vinna marknadsandelar. Detta menar ledande forskare, bland andra professor John Quelch från Harvard Business School. Vinnande företag ska i stället satsa lika mycket som vanligt eller mer på marknadsföring i lågkonjunkturer, menar han.

 
I en artikel från tidigare i år skriver John Quelch bland annat: 

- Det är väldokumenterat att varumärken som ökar sin marknadsföring under en lågkonjunktur, när konkurrenter skär ner, ökar sin marknadsandel.

Tanken är att eftersom många företag minskar sin marknadsföring under en lågkonjunktur så öppnas det möjligheter för de som vill få ökat utrymme i medier. Och när ett varumärke blir dominerande i medierna blir det också det enda alternativet när kunder ska välja leverantör.

I många branscher finns det nu några företag som har svårt att klara sin ekonomi. Dessa drar ofta ner på sin marknadsföring. Detta riskerar dock att bli det sista de gör, om de har konkurrenter som samtidigt satsar offensivt. Kunder är allt mer snabbfotade och tittar gärna på alternativ, alldeles särskilt om de hört att deras vanliga leverantör börjar få problem.

I praktiken innebär detta att företag som nu satsar på marknadsföring ökar sin return on investment, vilket även John Quelch betonar. Det går alltså att ta marknadsandelar till mindre kostnader än under en högkonjunktur. 

Läs gärna mer här:

För mer information om hur man lyckas i medierna, kontakta Agera PR, info@agerapr.se

Visa hela inlägget »

 

 

I dagarna har Agera PR flyttat in i nya lokaler på Peter Myndes Backe 12, nära Slussen på Södermalm. Vi får nu mer moderna, ljusare och trevligare lokaler. Dessutom är flytten avsedd att möjliggöra en framtida expansion.

Även i fortsättningen finns vi alltså lätt tillgängliga med kommunikationer till centrala Stockholm. Vi har samma telefonnummer och e-postadresser som tidigare.

 

 

Karta till vår nya adress

För mer information om hur man lyckas i medierna - eller om hur man hittar till vårt kontor - kontakta Agera PR, tel. 08-559 219 20, info@agerapr.se

 

Visa hela inlägget »

 

 

Agera PR har gått igenom några välpublicerade krissituationer från de senaste månaderna och har valt ut exempel på bra och mindre bra krisarbete. I denna artikel väljer vi att fokusera på Liseberg och olyckan med åkattraktionen Rainbow i juli 2008. Nöjesparkens kriskommunikation menar vi är ett exempel på en mindre lyckad kriskommunikation.

 

 

Bakgrunden är denna: Den 15 juli rasar åkattraktionen Rainbow ihop på Lisebergs nöjesfält i Göteborg. Tre personer får allvarliga skador och sammanlagt 18 personer får föras till sjukhus. Händelsen väcker snabbt landsomfattande uppmärksamhet i medierna.

Vi lägger märke till följande:
- Nöjesparken har uppenbarligen inte planerat särskilt väl för kriser
- Talespersonen i medier är uppenbart ovan och otränad i sin uppgift
- Nöjesparkens budskap är inte förtroendeingivande

Vid många svåra olyckor säger man att de var svårförutsägbara - "vi hade aldrig kunnat räkna ut att..." En olycka med en åkattraktion får i Lisebergs fall ses som något som med all sannolikhet kan inträffa. Det har dessutom inträffat tillbud på nöjesfältet tidigare år. Därför är Lisebergs kommunikativa hantering av sommarens olycka anmärkningsvärd.

Som exempel: Intresserad allmänhet som i samband med olyckan söker information direkt från Lisebergs hemsida möts som vanligt av glada barn som äter glass tillsammans med gröna kaniner. Liseberg borde ha förberett en alternativ, mer värdig sida att lägga upp vid allvarliga tillbud.
Sidan skulle också kunna vara anpassad för att dra mindre bandbredd, och därmed också minska risken för att den blir överbelastad vid stort allmänintresse. Detta var nu precis vad som hände, vilket sannolikt ytterligare ökar oron hos allmänheten.

När hemsidan till sist åter är nåbar för allmänheten har den inte anpassats för att reflektera det allvarliga tillbudet. Liseberg borde i stället ha anpassat sin hemsida för att fullt ut förmedla sitt medkännande och respekt för dem som hade drabbats.

När nöjesfältet uttalade sig om olyckan skedde det tyvärr via medieovana medarbetare. En teknisk driftschef knuffas fram som visserligen kan mycket teknik, men som saknade grundläggande kommunikativ kompetens. Det viktigaste i detta tidiga läge bör vara att beklaga det inträffade och visa medkänsla med de drabbade. Nu fick i stället tittarna och läsarna känslan att nöjesfältet inte alls var särskilt berörda av de inträffade. Dessutom spekulerades det i olycksorsaken, vilket kan ha bidragit till att skapa nya rykten och missförstånd.

Liseberg försökte också skylla ifrån sig sitt ansvar genom att lägga skulden på tillverkaren, ett tyskt företag. Detta kan tyckas naturligt, men inger knappast förtroende för besökarna. Liseberg behöver ta ansvar gentemot sina besökare, även om de köper in utrustningen av någon annan. SAS tar ju ansvar för sina flygplan, även om de inte tillverkar dem själva.

Ett annat exempel på okänslighet gäller den havererade attraktionen. Liseberg bestämmer sig för att skrota den, med motiveringen att "skadorna anses vara för omfattande för att reparera". Inte för att allmänheten vid det här laget tappat allt förtroende för den, alltså.

Medielandskapet numera innebär att ögonvittnesrapporter och mobilbilder snabbt når landets redaktioner. Den webbaserade nyhetsrapporteringen gör att bilder och skildringar i krisens akuta, inledande skede ofta läggs ut utan närmare granskning. Detta snabba förlopp riskerar att skapa rykten och missförstånd som sedan, efter att krisen lagt sig, blir svåra att rätta till. Därför måste företag vara alerta och snabbt informera via flera kanaler för att styra bilden av händelsen.

Detta misslyckades Liseberg med. Ledningsgruppen var på semester, vilket kan tyckas naturligt i juli, om det inte vore så att de jobbar på en nöjespark som är Sveriges mest populära besöksmål på sommaren, och speciellt i juli. Detta kräver en mer professionell och effektiv beredskap - särskilt i juli.

I augusti stod det klart att Liseberg friats från brott. De var inte juridiskt ansvariga för olyckan. Men hur mycket betydde denna dom för allmänhetens förtroende? Om bilden redan satt sig av ett företag som inte förmår ta ansvar för säkerheten på nöjesparken, så spelar inte det juridiska någon roll. 
Oförmågan att styra bilden av händelsen kan också komma att resultera i att tivolin utsätts för hårdare granskning av myndigheterna. Direktiv är nu på väg för detta.

Viktigast av allt är ändå att besökarantalet efter olyckan sjönk betydligt, jämfört med motsvarande period tidigare år. Bra krishantering kostar pengar, men dålig krishantering kostar i längden ännu mer.

För mer information om hur man lyckas i medierna, kontakta Richard Yams eller Michael Falk på Agera PR, tel. 08-559 219 20, info@agerapr.se

 

Visa hela inlägget »

 

Jo, det verkar så!

Sommarens OS i Kina har skapat mycket debatt kring idrott, politik och företags marknadsaktiviteter i Kina. Världens största varumärken sponsrar tävlingarna. I deras överväganden har nog lockelsen till den gigantiska kinesiska marknaden legat i den ena vågskålen, och risken för nedsmutsning genom att sättas i samband med människorättskränkningar i den andra. Sällan har möjligheterna och riskerna varit så tydliga som i samband med Peking-OS.

 

 

Men om några år är det dags igen. Då går ett nytt riskfyllt OS av stapeln. Riskfyllt för sponsorerna, alltså. OS i Kina var en svår balansgång för de varumärken som riskerade att associeras med en otäck diktatur och kränkningar av mänskliga rättigheter. I samband med nästa vinter-OS, om drygt ett år, återkommer journalisterna med samma frågor. Då är det läge för tilltänkta sponsorer att ha en färdig strategi.

Visserligen hålls vinter-OS 2010 i fullständigt okontroversiella Canada, men redan då kommer många medier att publicera artiklar om förberedelserna inför OS 2014. De kommer nog bli tankeväckande för tilltänkta sponsorer. IOK har nämligen bestämt att 2014 års vinter-OS ska hållas i Sochi, en liten rysk stad som gränsar till Georgien. OS ska alltså hållas i ännu en diktatur (precis som i Kina), som dessutom ligger bara några kilometer från Georgien - som Ryssland ju nyligen attackerade.

Ur Amnesty Internationals perspektiv är OS i Sochi ju helt genialiskt: Under Kina-OS hade Aftonbladet en dagligen återkommande artikel om kränkningar om mänskliga rättigheter i Kina. Det blev fantastisk publicitet för dem, men för sponsorerna var det en svår balansgång.

Den bästa strategin var nog att se till att fokusera på det sportsliga och samtidigt att ställa sig på folkets sida, mot diktatur och förtryck. Varumärket måste göras folkligt, helst lite upproriskt, för att kunna associeras med kampen mot diktaturen. Sannolikt är detta en lösning för en del varumärken, men det är en svår väg att gå.

I praktiken var Kina-OS svårt att klara sig igenom för sponsorerna, inte minst för att många kineser är väldigt nationalistiska och ser kritik mot staten som kritik mot dem själva. I slutänden blev rapporteringen i medierna inte helt positiv, men ingen av varumärkena har heller lidit någon allvarlig skada. Särskilt riskabelt borde det ju annars vara för sponsorer som Coca-Cola, McDonalds och Nike, som alla har det gemensamt för de fått arbeta hårt med att rätta till en image som fått sig en del törnar, välförtjänta eller ej. De har klarat sig relativt bra i Kina, men det är ju inte säkert att det går lika bra nästa gång.

I fall det i samband med nästa OS är oroligheter vid den georgisk-ryska gränsen så kommer det pratas mycket om detta. Men redan idag behöver smarta sponsorer tänka igenom sin strategi.

För mer information om hur man lyckas i medierna, kontakta Richard Yams eller Michael Falk på Agera PR, tel. 08-559 219 20, info@agerapr.se

Visa hela inlägget »

 

På sommaren är det många som sätter sin verksamhet på tomgång. Från midsommarveckan till mitten av augusti sänks tempot rejält på Sveriges arbetsplatser, och det gäller ofta även PR-byråer. Vi på Agera PR menar dock att sommaren är ett riktigt bra tillfälle att göra medieaktiviteter.

Det är ju inte bara gräset som är torrt i juli, utan det är dessutom nyhetstorka. Det är då som det är det bästa läget för att få in nyheter om produkter och företag i medierna. Konkurrensen om medieutrymmet är helt enkelt mindre.

 

 

Ofta har medierna sparat "tidlösa" historier till sommaren, allt som inte åldras så snabbt. Detta används sedan för att fylla sidorna, för att ge intryck av att journalisterna minsann arbetar även mitt i högsommaren och för att inte läsarna ska överge dem. Därför finns det under sommaren ett underskott av artiklar som innehåller en nyhet.

Dessutom finns det i sommar två stora sportevenemang, fotbolls-EM och olympiska spelen, som du som företag kan knyta an till. Tidningarna behöver fylla många extrabilagor med nyheter om evenemangen. Kanske har du en nyhet som kan vinklas så att den passar in. Det kan exempelvis vara en undersökning som visar att svenskar läser i snitt fyra böcker på semestern, eller att svenskar i snitt dricker två öl mer när Sverige förlorar än när de vinner matcher i fotbolls-EM.

Behovet av material blir också allt större ju mera som internet tar över från tidningarnas pappersversioner. Tidskrifter gör ju ofta ett uppehåll under sommaren - utan att någon reagerar. Men en sajt som i mitten av augusti inte har uppdaterats på uppemot två månader är däremot inte acceptabelt. Då riskerar mediet att förlora läsare permanent.

Så fundera igenom vilka nyheter som kan vara värda att gå ut med under sommarmånaden och kontakta gärna oss för mer information.

För mer information om hur man lyckas i medierna, kontakta Richard Yams eller Michael Falk på Agera PR, tel. 08-559 219 20, info@agerapr.se

 

Visa hela inlägget »


Företag blir ofta nervösa av att användare pratar fritt om företagets produkter. Det är naturligt att man vill kontrollera arenan och budskapen, men i fråga om sociala medier är det omöjligt. Sociala medier är användarstyrda, d.v.s. det är användarna som bestämmer innehållet. Företag och leverantörer erbjuder funktioner och ramar, men det är inte i första hand de som står för innehållet. På många sociala nätverkssajter tar användare chansen att vädra åsikter om favorit- och hatprodukter. Företag måste våga låta det hända - även om det innebär att de sågar företagets produkter. Att försöka kontrollera den här dialogen är som att slåss med väderkvarnar.

 

 

Dessutom kan företagen lära sig mycket av den dialog som förs i dessa okontrollerade kanaler. Kanske kan de få reda på fel i deras produkter eller förändrade behov hos användarna. Vad är det då som kommer härnäst. Det är lätt att tänka att sociala webbplatser, som Facebook, MySpace och LinkedIn var förra årets stora grej. Man läser numera mest om att de tappar användare. Det kommer dock garanterat nya, sociala webbplatser och medier, så den stora frågan är vad för marknadspotential det kommer finnas framöver i sociala medier. Svårt att sia om kanske, men jag är ganska säker på att det finns en stor potential.

På sistone har en del debattörer menat att det som är problemet med t.ex. Facebook är att det är en stängd sajt, att man måste logga in på webbplatsen för att få tillgång till det sociala nätverket. Ett annat problem är kvaliteten på dem som ingår i ditt nätverk. Vissa är dina bästisar, men andra är någon som du träffade för tusen år sedan och kanske inte ens tyckte så mycket om. Dessutom har väl de flesta av oss råkat på kontaktsamlarna, de som har 400 kompisar på Facebook, och verkar se det som en tävling att ha flest kontakter. När väl dessa problem har lösts, kanske av någon helt ny spelare, så kommer det vara nästa generations sociala webbplats.

Facebook har ju haft en viss marknadsföringspotential, mest som en form av viral marknadsföring. Företag har lagt dit coola grejer på sina sidor och hoppas att många vill bli deras kompisar. En del organisationer har också lyckats hitta väldigt många anhängare, t.ex. nätverket mot gatuvåldet i Stockholm som kom igång efter dödsmisshandeln på Kungsholmen förra året..

Det sociala är en möjlighet för marknadsförare. Människor som känner varandra har sannolikt liknande smak, och det gör att en ingång i ett socialt nätverk är värt guld i marknadsföring. Mer öppna sociala webbplatser, som följer med dig till din mobil och din dator och där du är ständigt uppkopplad, kommer säkert.

Koppla ihop det med en gps, så ges företag möjlighet att locka med något på en viss, geografisk plats. Exempelvis kan en producent av en produkt berätta att de bjuder på varuprover, bara två kvarter från där du just nu befinner dig. Du kan rekommendera det vidare till andra i ditt nätverk. Kanske kommer det finnas möjlighet att prenumerera på tips från personer (som då blir ett slags medier) som man litar på. Om du är intresserad av hästar så finns det säkert någon hästguru som gärna marknadsför sig själv på det sätter, kanske mot en avgift.

Kort sagt går det fortfarande att kränga vilda idéer om hur nätet kommer utvecklas. Det enda jag vet är att ingen har facit för vilka nättjänster som kommer vara mest populära om tre år eller knappt ens om ett år. Vi kommer säkert se fler flugor och kanske kommer vi aldrig få se det perfekta, slutliga sociala nätverket. Men tanken om att göra nätet till något som går att använda för sociala ändamål garanterar jag kommer finnas kvar. Vi marknadsförare kommer hitta sätt att använda det.

För mer information om hur man lyckas i medierna, kontakta Richard Yams eller Michael Falk på Agera PR, tel. 08-559 219 20, info@agerapr.se

 

Visa hela inlägget »

 

 

Här om dagen sa Konsumentverket att de anser att en del modebloggare, bland annat Blondinbella, borde åtalas. Blondinbella är alltså en av Sveriges mest lästa bloggare, en 17-årig tjej som skriver om mode och lite allt möjligt. Åtalet skulle handla om att de tagit emot betalning för att skriva - utan att berätta detta på sajten. Detta innebär eventuellt ett brott mot marknadsföringslagen, nämligen. Fast faktum är att exempelvis Blondinbella förnekar att hon får betalt.

 

 

Bloggare ses som gräsrotsaktivister som till skillnad från de etablerade medierna driver sina egna personliga agendor på ett fritt och obundet sätt. Att bloggare upplevs som mer "äkta" än traditionella medier är nog anledningen till att folk blir så provocerade av att en del bloggare får betalt för att skriva.

För traditionella medier finns det tydliga riktlinjer för hur redaktionellt och annonsmaterial ska särskiljas. Det finns etiska riktlinjer för journalisterna när det gäller kommersiell påverkan. Men bloggare har inte gått på journalisthögskolan och inga etiska regler styr deras verksamhet - det är bakgrunden till uppmärksamheten nu. Kan vi applicera den traditionella pressetiken på bloggarna - eller är bloggarna något helt nytt - och vad är de i så fall - privatpersoner? Journalister?

Tyvärr bidrar nog ändå diskussionen till en minskad trovärdighet för bloggarna. Det är lätt hänt att människor börjar tänka att bloggare oftast är betalda av företagare. Vilket i värsta fall skulle kunna leda till att bloggare förstörs som marknadsföringskanal för företagen.

Hur som helst så kan jag verkligen förstå att finansieringen är ett problem för bloggare. Medan journalister på traditionella medier är anställda för att skriva har bloggarna fått använda sin lediga tid. Men om de ska kunna hålla en hög kvalitet så måste de ha mycket ledig tid för att skriva. Då kan de knappast inte ha ett heltidsjobb vid sidan av bloggen. Många lägger ut annonser, men det ger nog sällan tillräckliga inkomster. En del tar kanske ibland betalt för att skriva, vilket så klart ger en mer stabil inkomst. Fast samtidigt riskerar de sin trovärdighet, så varken hon eller någon annan vill nog gärna prata om det.

Sedan kan man fråga sig hur nytt problemet med betalning från företag egentligen är. Har inte modetidningar alltid tagit emot produkter, till och med resor? Brukar inte de som jobbar på medier som skriver om konsumentelektronik få en kamera eller iPod då och då?

Michael Falk
Agera PR

För mer information om hur man lyckas i medierna, kontakta Richard Yams eller Michael Falk på Agera PR, tel. 08-559 219 20, info@agerapr.se

 

Visa hela inlägget »

 

 

 

Att analysera omvärlden och medierna så att man verkligen förstår de risker och möjligheter som finns är mycket viktigt. Det finns annars alltid en risk att företaget och dess bransch förlorar sina kunders förtroende och i slutänden sina affärer. Ett exempel är musikbranschen som för några år sedan gjorde vad många anser var en gigantisk felbedömning av marknaden. Min bedömning är att de helt enkelt inte själva förstod att de var sårbara. De trodde inte att ny teknik skulle få någon bestående inverkan på deras traditionella affärsmodell. De trodde att de var så stora att de inte längre behövde anpassa sig efter marknaden. Ett antagande som hade varit rätt under många år, men som nu var helt fel. Detta är en viktig lärdom för andra marknadsdominanter.

 

 

För bara några år sedan var skivbolagsjättarna ett stort och mäktigt oligopol, men numera är det ingen som är rädd för dem längre. Orsaken är, menar jag, en fundamental missbedömning av riskerna i företagens omvärld. När fildelningen dök upp så gjorde skivbolagen det som sannolikt är närmast en ryggmärgsreflex för ett oligopol: De tog till hela artilleriet för att krossa motståndet. Tyvärr glömde de bort att motståndet i det här fallet var samma personer som är deras egen målgrupp, deras potentiella kunder. På så sätt förstörde de förtroendet för industrin bland de människor som de samtidigt ville skulle köpa deras produkter. Det var detta som gjorde att fildelningen av allmänheten nu uppfattas som en alldeles legitim form av brottslighet.

Många menar att skivbolagen mycket väl förstod att fildelningen skulle döda CD:n, men att de valde bort att i stället satsa på nedladdningsbar musik eftersom denna inte kunde vara lika vinstgivande. Därmed kunde den aldrig ersätta de uteblivna inkomsterna från CD-försäljningen. Tanken är alltså att skivbolagen inte kunde vinna, oavsett vilket alternativ de valde. Men varför väljer inte en industri som möter en så dyster framtid att i stället satsa på något mer lukrativt? Om Nokia kan gå från däck till mobiltelefoner borde väl skivbolagen kunna gå från CD-skivor till att satsa på exempelvis konserter eller prylar med anknytning till artister? De båda senare kategorierna är dessutom branscher med en mycket god vinst i dagsläget, men det är inte skivbolagen som håvar in dessa pengar.

Slutsatsen blir därför att skivbolagen verkligen trodde de skulle kunna strunta i kundernas önskemål. De gjorde en riskanalys och kom fram till helt fel slutsats. Märkligt nog kom alla de större musikbolagen fram till samma, felaktiga slutsats. Exakt hur detta gick till kommer vi nog inte få veta förrän några av VD:arna skrivit sina memoarer, men sannolikt har deras misstag att göra med den interna kulturen i branschen. Den hade helt enkelt glömt bort att den inte äger marknaden, utan att det faktiskt fortfarande är kunderna som bestämmer. Just i det här fallet bestämde sig kunderna för att de hade fått nog.

Michael Falk
Agera PR

För mer information om hur man lyckas i medierna, kontakta Richard Yams eller Michael Falk på Agera PR, tel. 08-559 219 20, info@agerapr.se

 

Visa hela inlägget »

Senaste inlägg

Nyhetsarkiv