2007

 

 

Det är kittlande att se sig själv i tidningen eller på tv. Men det är lätt att må dåligt om du upplever att du sagt något dumt, eller att det du sagt har missuppfattats. För att det ska bli rätt resultat behöver du goda råd. Bara då blir du bättre på att få igenom det du verkligen vill säga och kommer då få se din egen version av händelserna i det resulterande reportaget.

 

 

Det bästa rådet inför en intervju är att vara förberedd. Det gäller oavsett om det är lokaltidningen som vill intervjua dig som lagledare för knattelaget i ishockey eller om du blir intervjuad av Kalla Fakta för att du fuskat med ursprungsmärkningen på köttet du säljer. Innan du går in i en intervjusituation bör du tänka på detta:

1. Bestäm ditt budskap

Vad är det viktiga och vad är det du vill få fram till de som tar del av reportaget? Tänk efter en stund och formulera sedan fyra-fem punkter som du tycker är viktiga. Se till att skapa tillfällen under intervjun att få fram dessa punkter, oavsett om journalisten ger dig en direkt fråga om dem eller inte.

Exempel från knattematchen skulle kunna vara:
- Vi förlorade matchen, men alla i laget gjorde sitt bästa, och det är ju det viktiga i knattehockey.
- Vi hoppas att kommunen bygger en ny ishall, så att killarna får lite mer istid. Då kan de nog bättre konkurrera med lag från andra städer där tillgången till ishall är bättre.
- Vi hoppas på stöd från alla som bor i stan. Kom ner och heja fram killarna.

På detta sätt har du fått fram tre viktiga budskap i intervjun med lokaltidningen. Dessa budskap kan du sedan få med nästan oavsett vilken fråga du får av reportern.

Tänk på vad journalisten vill ha från dig. Varför kontaktar journalisten dig? Vad är det för information han förväntar sig från dig? Vad är det för information du kan ge? Vad sitter du inne med för kunskap? Denna typ av inventering är viktig att göra inför intervjun.


2. Var citerbar

Prata gärna i korta, slagkraftiga meningar som knyter an till de budskap du valt. Speciellt om det är radio eller tv är ett genomsnittscitat bara på några få sekunder - då gäller det att få med så mycket som möjligt av det du vill få fram på den korta tiden. Återupprepa gärna budskapen för att vara säker på att de kommer med i en kort sammanfattning av journalisten när denne presenterar sitt möte med dig. Du kan även använda vägvisare genom att säga: "nu kommer det viktiga" eller "jag ska säga dig att det är otroligt viktigt att..."

Undvik för många detaljer och jargong. Journalister gillar intervjuobjekt som kan förklara det komplicerade på ett enkelt sätt, med hjälp av ett språk som alla förstår. Reportrar är ofta generalister, vilket innebär att de har en bred men grund kunskap i de flesta ämnen.

3. Välj en bra miljö

Se till att miljön stämmer överens med det du vill säga. Om du vill klaga på att ishallen är dålig och behöver renoveras kan det vara bra att välja ut en plats där det finns tydliga sprickor i betongen. Det förstärker ditt budskap.

Se också till att du kommer i god tid, så att du hinner känna in dig i miljön som du ska intervjuas i. Då kan du både slappna av och koncentrera dig på det viktiga som du vill säga.

4. Ta med material

Journalister tycker om statistik, forskning och bilder som stödjer det du vill säga. Det ger journalisten värdefullt material till dennes artikel. Det ger också större trovärdighet till dina egna budskap.


5. Berätta för din PR-byrå att du har blivit kontaktad av en journalist

Förvånansvärt många personer blir så smickrade när de blir tillfrågade av en journalist att de glömmer att kontakta det bästa stöd de har - sin PR-byrå - innan intervjusituationen. PR-byrån hjälper dig att identifiera vilka budskap som kan vara viktigt för dig att lyfta fram i intervjun, och sätter samman ett slagkraftigt bakgrundsmaterial för att ytterligare övertyga journalisten om dina budskap.

För mer information om hur man lyckas i medierna, kontakta Richard Yams eller Michael Falk på Agera PR, tel. 08-559 219 20, info@agerapr.se

 

Visa hela inlägget »

Under våren har allt fler röster höjts om effekterna av drevjournalistik. Senast var det Mats Bergstrand i DN som önskade motvallsreportrar som ska gå emot strömmen och leta efter fakta som talar till utsattas fördel.

Det är utmärkt. Som professionell kommunikatör har jag länge sett ett tydligt behov av en sådan funktion. Medan organisationer och företag ofta har pressavdelningar och krisplaner för ett mediedrev, är den enskilda personen ofta extremt utsatt. I många fall är de medieovana och psykiskt skakade av den press som drevet skapat. Att då i denna stund tänka och se klart är nästintill omöjligt. Ändå är det en sådan klarsyn som kan få den utsatte att åstadkomma en rättvis bild i de bevakande medierna. Med en klarsyn kan den utsatte kommunicera i rätt kanaler med rätt budskap. Men för att få en sån klarsyn i en sån svår situation behöver personen hjälp.

 

 

Kanske heter räddningen motvallsreportrar, som vissa föreslår. Men jag tror att de lika gärna kan heta professionella kommunikatörer. Det är en yrkesgrupp som många utanför medievärlden saknar kunskap om. Kommunikatörer som kan guida de utsatta i hur medier fungerar, vilka kanaler som står till buds för repliker och korrigeringar, vilka budskap som har kraft nog att tränga igenom mediebruset vid olika tidpunkter och redogöra för hur medielogiken i stort fungerar.

Många privatpersoner som ställs i centrum för mediedrev har många gånger i efterföljande juridiska processer frikänts helt eller delvis. Att frikännas i en juridisk process efter att ha blivit dömd i det offentliga rummet är nog en klen tröst för de flesta. Många hade nog hellre valt en fängelsedom framför mediedrevets stundtals oresonliga dom och brist på proportioner.

I den juridiska processen får privatpersoner hjälp. Man tilldelas en offentlig försvarare som guidar med information om domstolens processer, när det är lämpligt att föra sin talan och på vilket sätt. Till skillnad mot det offentliga rummet så står den enskilde inte ensam. Det för tankarna till att det behövs en motsvarande advokat för det offentliga rummet, som bistår den utsatte. Kanske kan professionella kommunikatörer fylla det tomrummet och stå till allmänhetens tjänst bättre än motvallsreportrar som ska granska sina kollegor.

Richard Yams
Agera PR

För mer information om hur man lyckas i medierna, kontakta Richard Yams eller Michael Falk på Agera PR, tel. 08-559 219 20, info@agerapr.se

 

Visa hela inlägget »

 

Från den 1 oktober finns Agera PR på ny adress. Vi lämnar Östermalm och flyttar till city, till lokaler på Olof Palmes gata 23, vid Norra Bantorget.

På vår nya adress kommer vi närmare kunderna och får en mer funktionell och modern arbetsmiljö. Förutom adressen påverkas inte våra kontaktuppgifter.

 

 

För mer information om hur man lyckas i medierna, kontakta Richard Yams eller Michael Falk på Agera PR, tel. 08-559 219 20, info@agerapr.se

 

Visa hela inlägget »

 

Spelkonsolmarknaden har svängt under det senaste året, åtminstone i ett globalt perspektiv. Nintendos Wii har gått från att vara underdog till att nästan vara dominant, medan Sony har jobbat hårt för att undvika en fiaskostämpel för sin PlayStation 3. Men det är inte riktigt så det ser ut i kriget om uppmärksamheten i svenska medier. Där vinner i stället den tredje aktören på marknaden - Microsoft - som får 45% av all publicitet.

 

 

I USA, som får sägas vara ett föregångsland i fråga om spel, visar de senaste försäljningssiffrorna att Wii har en marknadsandel bland den senaste generationen spelkonsoler på 56% medan Xbox 360 från Microsoft har 23% och PlayStation 3 har 21%. Vinnaren under det här året har varit Wii som har gått ikapp och förbi Xbox 360. Under sommaren har också PlayStation 3, efter en lång tids problem med höga priser, börjat knappa in på Microsoft. Sony, som har befunnit sig i krisstämning under en tid, har nog satt champagnen på kylning.

I svenska medier märks dock inget av detta. Medan trenden internationellt är att det är Nintendo som har vind i seglen (och i viss mån även Sony) är det i Sverige Microsoft. Under augusti och de första dagarna i september mätte vi mediebevakningen av de tre spelkonsolerna från den senaste generationen. Resultatet visar att Microsofts PR-avdelning har lyckats mycket bra. Microsoft Xbox 360 har 45% av all publicitet, medan Nintendo Wii endast har 33% och Sony PlayStation 3 har 22%.

För mer information om hur man lyckas i medierna, kontakta Richard Yams eller Michael Falk på Agera PR, tel. 08-559 219 20, info@agerapr.se

 

Visa hela inlägget »

 

Förvånansvärt många är beredda att gå in i en intervju med en journalist utan att vara förberedda. Detta trots att medier ofta har tiotusentals eller hundratusentals mottagare som alla får höra det som sagts. Här är några snabba råd för den som vill lyckas men inte orkat med att gå PR-byråns medieträning:

1. Bestäm ditt budskap. Vad vill du att det ska stå i tidningen? Formulera och memorera max fyra-fem saker som du tycker är viktiga. Se till att säga dem under intervjun.

 

 

2. Tänk på vad journalisten vill ha från dig. De vill ha en nyhet. De vill gärna vara ensamma om nyheten.

3. Var citerbar. Journalister gillar när du hittar slagkraftiga formuleringar.

4. Undvik för många detaljer och jargong. Journalister är (oftast) inte experter på ditt område.

5. Fixa en bra miljö. Det är viktigt att du känner dig bekväm när du gör en intervju, så se till att den sker i en miljö där du kan slappna av och koncentrera dig på ditt budskap.

6. Ta med material. Statistik, forskning och bilder är saker som journalister gärna vill ha.

7. Berätta för din PR-byrå! Din PR-byrå kan ge dig råd inför och efter intervjun. De kan hjälpa dig formulera dina budskap och sätta ihop ditt material. Så ring dem nu!

För mer information, kontakta Richard Yams eller Michael Falk, info@agerapr.se

 

Visa hela inlägget »


Del 1 - Få medlemmarna att skriva i medlemstidningen

 

PR-makare på landets frivilligorganisationer vet hur viktigt ett effektivt PR-arbete är för att nå sina mål, inspirera nya och befintliga medlemmar och få in mer bidrag. PR-budgeten i frivilligorganisationer är ofta ytterst begränsad. Samtidigt är förväntningarna från medlemmarna höga, och många har åsikter om hur PR-arbete bör bedrivas.

 

 

Detta är skälen till att Agera PR publicerar en serie tips för professionella PR-makare på landets frivilligorganisationer.

Del 1: Att få medlemmarna att skriva i medlemstidningen

Om du är redaktör för en frivilligorganisations tidning känner du säkert ofta igen dig i hur du sliter ditt hår för att få in material till nästa nummer. Den medlem som lovat dig en toppenartikel går inte att få tag i, eller är återigen försenad. Tomma sidor? Nej, inte igen!

Det finns dock sätt att få innehåll att fullkomligt strömma till tidningen, så att tomma sidor och förseningar kan undvikas. Här följer ett antal tips för dig som är ansvarig för en tidning som är beroende av medlemmarnas bidrag för sin existens:

1. Få kända, respekterade och uppskattade medlemspersoner att stödja tidningen. Ju högre roll de har i organisationen, desto större vikt är det att de stödjer tidningen. Denne kan också fungera som påminnare till medlemmar som lämnar bidrag sent, och hylla dem som bör hyllas i offentliga sammanhang.

2. Skapa en kalender över kommande nummer. Detta är grundläggande och innebär att din tidning gör en kalender över de artiklar som planeras under det kommande året. Det behöver inte vara så omfattande om artiklarna läggs upp kring kommande hållpunkter som årsmöte och dylikt.

3. Identifiera experter för varje artikel. För varje artikel som du planerar kan du försöka hitta en expert inom organisationen som kan detta område.

4. Utarbeta deadlines tillsammans med dem som bidrar. Kontakta den expert som du vill ska göra en artikel och kom överens om en bra deadline. Ha alltid en alternativ person som skulle bidraga med artikeln om ursprungsförfattaren får förhinder. Distribuera information om deadlines till alla inblandade.

5. Säkerställ att det är lätt för medlemmar att bidra, exempelvis genom att kunna skicka sin artikel per e-post. Det kan också vara positivt att ge den som bidrar med artikel mer detaljerade önskemål såsom antal ord, stilmall och provexemplar.

6. Påminn de som bidrar med artiklar. Många medlemmar behöver en påminnelse eller två för att få ihop materialet. Därför kan det vara bra att vara ute i god tid med dessa påminnelser, kan ske någon månad i förväg. Det kan röra sig om ett e-postmeddelande, följt av ett telefonsamtal några veckor senare.

7. Erkänn de som bidrar. Oftast så har du få möjligheter att kompensera de som bidrar med artiklar. De som bidrar gör det ofta på sin fritid. Därför är det viktigt att hitta andra sätt att uppmärksamma dem. Många gillar att se sitt namn i tidningen - så en byline är ett exempel. Ett annat sätt kan vara att uppmärksamma medlemmen på årsmötet.

För mer information, kontakta Richard Yams eller Michael Falk, tel. 08-559 219 20, info@agerapr.se

 

Visa hela inlägget »

Senaste inlägg

Nyhetsarkiv