En PR-byrå har ofta i uppdrag att se till att kunderna blir intervjuade och citerade i medierna. Resultatet blir nästan alltid väldigt positivt. Artikeln som publiceras innehåller ofta de budskap vår uppdragsgivare vill att fler ska känna till. Den blir läst av en stor del av de individer man vill nå och har en mycket hög trovärdighet hos dem.
Ibland är det nog svårt för våra kunder att första vilket genomslag och effekt en intervju faktiskt kan ha. Tänk så här: Många företag tillhör en bransch som bara några enstaka medier i Sverige regelbundet skriver om. De som är intresserade av ämnet följer med i precis allt som dessa medier publicerar.
Därmed finns det exempel där ett B2B-företag kan räkna med att mer än halva deras totala målgrupp läst en enstaka artikel som handlar om dem. Den där stora annonsen de köpte i tidningen? Den har ingen sett, eftersom vi alla är så väldigt bra på att undvika att titta på reklam.
Samtidigt är det inte helt enkelt att få stressade journalister att ta sig tid för ett längre samtal utan ofta blir det bara en kort telefonintervju. Där avhandlas ämnet så snabbt att det blir svårt för journalisten att hinna fråga om och förstå alla relevanta detaljer. Det händer dessutom att journalister missförstår eller vill prata om något som vår uppdragsgivare inte tycker är så intressant.
I slutänden blir det ändå nästan alltid bra, men osäkerheten på hur en intervju landat gör att vi på PR-byrån ofta får säga så här till våra kunder:
– Kolla citaten innebär inte att korra citaten
Journalister brukar vanligtvis be sin källa att läsa citaten. Citaten ägs dock i det här läget av journalisten och inte av den som uttalade dem. Medierna skriver helt enkelt vad de bestämmer sig för att skriva. Vår uppgift är främst att reagera på faktafel. Möjligen kan vi föreslå att lägga till något som inte kom fram vid intervjutillfället. Däremot ska vi inte kommentera språket, kritisera urvalet eller skriva om ett citat så att det blir mer ”corporate”. Sådant uppfattas bara negativt och riskerar att försvåra framtida kontakter.
– Artiklar publiceras inte när vi vill att de ska publiceras
Det är också vanligt att det tar lite längre tid än vad vi och uppdragsgivaren skulle vilja innan en tidning publicerar artikeln. I värsta fall skrivs en artikel för att tidningen vill ha något att publicera under semestern. PR-byrån påminner regelbundet tidningen och mer än så kan vi inte göra.
– Citaten uttrycker inte exakt det som sas i intervjun
Det som sägs i samtalet är ofta mer komplicerat än den förenklade version som sedan hamnar i artikeln. Dessutom justerar journalister ofta citaten så de passar artikeln i helhet. Då fjärmar de sig en aning från vad som faktiskt sas. Vårt råd är att acceptera att detta är hur medier fungerar. Så länge det inte är fel så är det inte så mycket att göra åt. Oftast gör det ju faktiskt artikeln bättre och därmed är det fler som läser den.
– En intervju innebär ingen garanti för publicitet
Även om en intervju går bra så kan det hända att det aldrig blir någon artikel. Journalisten kanske intervjuade flera personer och det var någon annan som gav de skarpaste citaten. Eller så var intervjun bara avsedd att samla fakta eller lära sig mer om ämnet. Vårt råd är att tänka långsiktigt. Intervjun är början på en kontakt som kan sträcka sig över lång tid. Och det är lärorikt att träna på budskap och citat.
Så intervjuer är helt enkelt en väldigt effektiv PR-metod. Resultatet är ofta väldigt positivt, men ibland lite oväntat.
Recent Comments