Hur fungerar fejknyheter?

Stockholm

Fejknyheter kanske framstår som nytt, men är väl egentligen en uppdaterad version av gammal klassisk propaganda. De är ett stort hot mot journalistiken, och antagligen är de dessutom ett lika stort hot mot PR-byråer.

PR bygger på att det finns källor som det går att lita på, så ingen vinner på att fejknyheterna tar över. Förutom de intressen som står bakom dem, vill säga.

Eftersom felaktiga nyheter funnits i hundratals år så finns det också mycket forskning och kunskap om dem. Riktig kunskap alltså, ingen fejk.

Det finns fyra saker som måste vara uppfyllda för att fejknyheter ska kunna påverka någon (not finns längre ner):


1. Är informationen i den kompatibel med det jag redan tror?

När vi hör något nytt så gör vi en bedömning utifrån vad vi redan accepterat sedan tidigare. När informationen stämmer med vad vi redan tror så känns den mer positiv, mer ”rätt”. Forskare menar till och med att den är enklare för vår hjärna att processa.

Vad händer då när vi accepterat något som inte stämmer? Jo, allt som i för hög grad motsäger detta riskerar att bli bedömt som felaktigt.


2. Finns det motsägelser i informationen?

Information är bara trovärdig om den saknar inre motsägelser. Den måste på ett trovärdigt sätt beskriva hur människor tänker och agerar, för att kunna övertyga.


3. Kommer informationen från en trovärdig källa?

Det är inte alltid som man har tid och möjlighet att bedöma ny information, och då är det en genväg att i stället bedöma källans trovärdighet. Dock ska det sägas att detta uppenbarligen inte är den viktigaste punkten, vilket till exempel visades i en studie där klimatskeptiska budskap som uppgavs komma från Exxon av läsare bedömdes som lika trovärdiga som när de kom från en mer neutral källa.


4. Tror andra på informationen?

Information som man känner igen är mer trovärdig, vilket gör att repetition av ett budskap är en effektiv metod för att övertyga.

Att formulera budskap så att det framstår som om det finns konsensus för dem kan vara effektivt. En studie i Australien visade till exempel att människor som har främlingsfientliga åsikter där ofta tror att en större andel av befolkningen har liknande åsikter än vad som i själva verket är fallet.


Vad blir då slutsatsen från detta? Jo, att fejknyheter fungerar som all annan kommunikation som finns där ute. Den som vill motverka den måste använda samma mekanismer. För att till exempel övertyga en Trumpanhängare om att muslimer inte är livsfarliga måste du alltså anknyta till det som de redan tror, bygga upp din trovärdighet som källa och se till att visa att informationen du ger i själva verket redan är något som alla vet.


Källa: Stephen Lewandowsky et al (2012) ”Misinformation and Its Correction: Continued Influence and Successful Debiasing” i Psychological Science in the Public Interest

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Bloggarkiv